Den skarpskytterörelse som funnits sedan 1800-talet blev en hel folkrörelse under andra världskriget.
Vid mitten av 1800-talet fanns i Sverige och Stockholm en skarpskytterörelse som var en sorts folklig försvarsrörelse. Man övade sig i skytte med skarp ammunition och hade miltären som förebild. Vid sekelskiftet 1900 ökade anslutningen och det fanns nu regler för hur man sköt: liggande, knästående och stående.Vid första världskriget var medlemsantalet uppe i 225 000 för hela Sverige. Sedan trodde man på fred och antalet medlemmar sjönk och var 1934 nere i 58 000.
År 1939 hade Stockholms olika skytteföreningar sammanlagt 8 143 medlemmar. Under andra världskriget blev skyttet en stor folkrörelse, som stod mitt emellan idrottrörelsen och försvarsrörelsen. Även kvinnor sköt och man kan se av medlemslistorna att kvinnor hade skjutit även tidigare men först nu togs de med i medlemslistorna med anteckningen ”ej förut angivna”.
Ovanstående bild är en av få från denna tid som visar en flicka som övningsskjuter.
