Svartvitt foto, trähusbebyggelse, utsikt.
Vitabergsparken. Utsikt över Vita bergen mot sydost. Foto: Larssons Ateljé, 1902.

Vita bergen

Vita bergen eller Vitabergsparken, i folkmun även Vitan, är en park på östra Södermalm. Parken ligger på ett berg som kröns av Sofia kyrka. Innan det anlades en grönskande park här så var bergets gråvita sten blottad, vilket förmodligen är vad som gett parken dess namn. Bergets tidigaste kända namn är Kråkberget. 

Fram till början av 1900-talet var de flesta som bodde på Vita bergen fattiga och husen var ofta mycket slitna. August Strindberg (1849-1912) beskriver ett hus på Vita bergen i boken Röda rummet (1879) så här: 

”Det var ett gammalt envånings trähus, som klättrat upp på en bergknalle och som nu såg ut som om det hade höftsjukan; det var skäckigt som om det hade haft spetälskan, ty det skulle en gång målas, men det kom att stanna vid spacklingen; det såg eländigt ut på alla sätt (…)”

Elsa Borg startade bibelkvinnohem i Vita bergen

År 1876 startades ett bibelkvinnohem på nuvarande Skånegatan 104. Där skulle kvinnor utbildas i missionsarbete samt i att sprida bibelns ord. Vita bergen ansågs då som en plats i stort behov av socialt stöd. 1885 flyttade verksamheten till Groens malmgård på nuvarande Malmgårdsvägen 53. 

Lindhagenplanen och anläggningen av Vitabergsparken

1866 presenterade en kommitté under ledning av politkern och stadsplaneraren Albert Lindhagen en omvälvande ny stadsplan - Lindhagenplanen. I förslaget ingick omfattande gaturegleringar. En central tanke var att ge stadsborna tillgång till grönområden. På Stockholms malmar skulle nya bostadshus byggas och flertalet parker anläggas. En av de platser som ingick i dessa planer var Vita bergen. 

År 1888 började arbetet med att göra Vita bergen till en park. Träd och gräs planterades ut över den tidigare kala stenen och nya vägar anlades. En del av den gamla trähusbebyggelsen revs, en del räddades och finns kvar än idag. 

I Lindhagenplanen fanns även ambitionen att fortsätta Ringvägens sträckning genom Vita bergen fram till Danvikstull. Idag slutar Ringvägen istället vid Renstiernas gata. Men en första sträcka påbörjades och utgörs av en oproportionerligt bred asfaltsvägen genom Vitabergsparken. Även Sofia skolas skolgård har anpassats efter planerna och likaså kvarteret Gruvan vid Bondegatans slut. Något som syns tydligt om man tittar på en karta över området.

Gammal karta
Ringvägens sträckning genom Vitabergsparken, från Lindhagenplanen, som aldrig blev av.

Sofia kyrka

Sofia kyrka ligger högst upp på Vita bergen och stod färdig 1906. Kyrkan ritades av arkitekt Gustaf Hermansson. Kyrkan är uppkallad efter drottning Sofia, gift med Oscar II. 

Barnängens koloniträdgårdsförening 

Barnängens koloniträdgårdsförening startade så tidigt som 1906 på initiativ av Anna Lindhagen. Hon inspirerades av koloniträdgårdar i Danmark och startade Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm. Idén med koloniträdgårdarna var att ge de trångbodda stadsborna möjlighet till odling, både i rekreationssyfte och för att dryga ut matkassan. 

Anna Lindhagen var dotter till tidigare nämnda Albert Lindhagen och typiskt nog den som stoppade flera delar av Lindhagenplanen. Hon var bland annat med och räddade trähusbebyggelse dels på Vita bergen, dels på Åsöberget. Hus som annars hade rivits. Anna Lindhagen var mycket samhällsengagerad och arbetade med socialt arbete och kvinnorätt. Hon var utbildad sjuksköterska och senare även ledamot av stadsfullmäktige år 1911-1923. 


Hasse och Tages skrivarstuga

I Vitabergsparken ligger även det hus som Hasse Alfredson och Tage Danielsson använde som skrivarstuga. Här skrevs revyer som Gula hund och Under dubbelgöken, flertalet filmer som Att angöra en brygga och Picassos äventyr samt mängder av musik och sketcher. Efter Tage Danielssons död 1985 fortsatte Hasse Alfredson använda stugan fram till sin död 2017. Efter Hasse Alfredssons död tog hans son Tomas Alfredsson över hyreskontraktet.

Källmaterial av Hasse och Tage

Parkteatern 

Parkteatern, som idag är en del av Kulturhuset Stadsteatern, startade år 1942 som en del i stadsträdgårdsmästare Holger Bloms parkprogram. Det var en av flera satsningar på kultur och aktiviteter i Stockholms parker. Den amfiteaterliknande utomhusscenen i Vitabergsparken stod färdig 1954.  

Ceders kafé och Vitabergsklubben

Bredvid utomhusteatern i Vitabergsparkens östra del, ungefär där det idag ligger en lekpark, låg tidigare Ceders kafé. Kaféet byggdes 1910 och drevs av Bernhard och Emma Ceder.

1945 bildades ungdomsföreningen Vitabergsklubben, på initiativ av bland andra Per Anders Fogelström. Vitabergsklubben fick hyra, det då slitna, Ceders kafé utan kostnad i utbyte mot att de skötte om huset. En av ungdomarna som var medlem var Stig ”Slas” Claesson, som senare skulle bli känd som författare och konstnär. Vitabergsklubben lades ner 1955.

År 1970 brann Ceders kafé ner och kvar är bara en stentrappa kvar som vittnar om kaféet plats. Den musikpaviljong som byggdes i anslutning till Ceders kafé står däremot kvar än idag.

Några röster om Vitabergsklubben

Uppdaterad