Salomon Bikoff anlände till Sverige från Ryssland år 1905. När detta fotografi togs hade året blivit 1918 och han ansökte vid tillfället om s.k. uppehållsbok hos polisen. Uppehållsbok var en slags motsvarighet till dagens uppehållstillstånd. Hur kommer det sig att han efter att ha bott hela 13 år i Sverige plötsligt behövde ansöka om uppehållsbok?
Anledningen var att kontrollen över utländska personer som vistades i landet hade skärpts. När Salomon anlände år 1905 krävdes inget pass vid inträdet och så hade det varit sedan 1860, s.k. passfrihet. Men med de oroligheter som ökat i omvärlden med bl.a. världskrig så ökade även kontrollen av utlänningar i Sverige. År 1917 kom en lag som sa att "Envar, som ankommer till riket, skall vara försedd med pass". Och de som saknade pass, även de utlänningar som redan fanns landet, fick besöka polismyndigheten för att där ansöka om uppehållsbok. Detta måste ha varit en väldigt märklig situation för de många utlänningar som befunnit sig lagligt i landet under lång tid, som Salomon.
Men för eftervärlden ger dessa uppehållsböcker intressant information om personerna. Om Salomon får vi veta att han var född 2 december 1884 i Pelikan i Ryssland. Han var rysk jude och arbetade som lumphandlare. Lumphandlare var en person som samlade in och sålde lump, det vill säga slitna och kasserade textilier av bomull, lin, ull och hampa, till pappersbruk som använde lumpen som råvara för pappersframställning. Han kom till Sverige för att söka arbete och bodde 1918 i 1 rum och kök. Han har sedan angivt "Eduard o Sophie Heckschers stiftelse" som referens. Referenser var personer som kunde styrka det som Salomon uppgivit i sin ansökan och som även kunde ge ytterligare upplysningar om honom.
Edvard och Sophie Heckscher var två socialt medvetna personer som hade uppfört ett hus på Klippgatan 19 för nyanlända judar. Huset kom därför att att kallas för "judehuset". Det var här som Salomon och hans familj, fru och tre barn, bodde.