Under första världskriget kommer den revolutionära indiern Virendranâth Chattopâdhyâya till Stockholm och öppnar ett propagandakontor på Artillerigatan.
När Chattopâdhyâya fyller i den här ansökan om uppehållsbok 1919 har han insett att det där med att propagera för Indiens frigörelse från brittiskt välde inte är vidare populärt hos svenska myndigheter. De tillåter inte att utlänningar är politiskt aktiva i Sverige. I sin ansökan skriver därför Chattopâdhyâya:
"Came originally for literary propaganda in connection with the Indian National Movement, and founded the bureau of the Indiska Nationalkommittén, Artillerig. 28 B. This bureau has now been closed as propaganda is not desirable at present. I am now doing purely teaching and literary work. I intend to become a Swedish subject."
Någon svensk medborgare skulle aldrig Chattopâdhyâya bli. Indierns politiska aktivitet upphör på intet vis och när han gör en tillfällig resa till Tyskland vägrar Utrikesdepartementet år 1921 att ge honom inresevisum på vägen hem. Stockholms vänsterradikale borgmästare Carl Lindhagen interpellerar i Riksdagen om saken en tid senare. Är det ok att utnyttja kortvariga utrikesresor för att bli av med politiska flyktingar? Inga utlänningar som "gjort sig skyldiga till revolutionär verksamhet" är välkomna i Sverige, svarar Statsminister Oscar von Sydow.
I Tyskland blir han medlem i kommunistpartiet och på 1930-talet är Chattopadhyaya politiskt aktiv i Moskva. Under Stalins stora utrensning hamnar hans namn på en av dödslistorna och den 2 september 1937 avrättas Virendranâth Chattopâdhyâya.
