Edla Bikoff Gerschman och maken Salomon Bikoff kom till Sverige från Ryssland år 1905. Då krävdes inget pass för inresa, men under 1910-talet ökar myndigheternas kontroll av migranter. År 1918 beslutas att utländska personer som vistas i måste Sverige visa upp pass eller ansöka om uppehållbok (uppehållstillstånd) för att få stanna i landet. Här finns Edlas ansökan från oktober 1918.
Blanketten innehåller ett antal tryckta frågor och plats för fotografi. Svaren är antecknade i tusch och ett svartvitt porträttfoto av Edla är inklistrat i fotorutan. Ansökan är inlämnad till polisens utlänningsavdelning i Stockholm och undertecknad av Edla Bikoff den 28 oktober 1918. Edla ansöker om uppehållsbok för sig själv och för sina tre barn Rosa, Tora och Robert Oscar.
I dokumentet får vi veta att Edla föddes den 4 mars 1874 i "Dischna (g. Villna)". Under nationalitet står "Rysk jude" och vid hemort "Ryssland". Disna låg i guvernemetet Vilna som var en slags provins i dåvarande Ryssland (staden Disna ligger numera i Belarus). Edla har vistats i Sverige "sedan 1905". Det var en tid då judar utsattes för våldsamma förföljelser i Ryssland och många tvingades på flykt till andra länder.
Barnen är födda i Sverige år 1907, 1909 och 1913. Vid tiden för ansökan bor familjen i ett rum och kök på Klippgatan 19 på Södermalm. Edla anger Eduard och Sophie Hechschers stiftelse som referens. Sist i ansökan finns beslutet att uppehållsbok medges i två månader, från den 1 december 1918 till den 1 februari 1919.
Hur gick det sen?
Det finns ytterligare två ansökningar från Edla i serien med ansökningar om uppehållsbok i utlänningsavdelningens arkiv. Den 31 januari tas beslut om förlängd vistelse fram till den 1 mars 1919. Den 10 mars 1919 tar polisen beslut om förlängd vistelse "tillsvidare". I den ansökan framgår också att Edlas flicknamn var "Gerschman".
Heckscherska huset på Klippgatan
Flerbostadshuset på Klippgatan 19 uppfördes av Edvard och Sophie Heckschers stiftelse 1912-1913 i syfte att ordna bostäder för fattiga nyanlända judar från Östeuropa. Se under ”Mer i Stockholmskällan” om du vill veta mer om byggnaden och människorna som bodde där.
