En bok om det så kallade Judehuset på Klippgatan 19 på Södermalm.
År 1911 börjar ett nytt hus byggas på Klippgatan. Det är ett för sin tid mycket modernt hus, med vattentoaletter på varje våningsplan och flera gemensamma badkar i källaren. På äldre foton står det stora stenhuset helt ensamt nära den relativt nybyggda Sofia kyrka. De som flyttar in i huset kommer nästan uteslutande att vara judar.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet flydde judar från östra Europa till Sverige. Orsaken var både förföljelse och svåra ekonomiska förhållanden. Många bosatte sig på Södermalm. I Stockholm fanns redan en etablerad judisk församling vars medlemmar var väletablerade i det svenska samhället. Många av dem bodde på Östermalm och hade invandrat från västra Europa. I olika välgörenhetsprojekt fick de nyanlända hjälp. Huset på Klippgatan bekostades av paret Eduard och Sophie Heckscher och deras stiftelse.
I den här boken berättar Ricki Neuman om livet på Klippgatan 19. Hans mamma växte upp där och han minns besöken hos den åldrande morfadern. Det blir både en personlig berättelse och en spännande redogörelse för judiskt liv i Stockholm. Vi får möta flera av de andra invånarna i huset, till exempel systrarna Rosa och Johanna Bloch som båda arbetade i en klädaffär i Gamla stan.
Boken innehåller flera foton, bland annat interiörer och porträtt. Den avslutas med en förteckning över de boende i huset (ej komplett) samt en käll- och litteraturförteckning. 178 sidor.
