En självbiografi av den judiske invandraren Aaron Isaac.
Aaron Isaac kom till Stockholm i juni 1774, för att arbeta som sigillgravör. Han var den förste jude som fick bosätta sig i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen och han grundade Stockholms judiska församling året därefter. Han såg även till att judarna fick en egen begravningsplats, vid nuvarande Alströmergatan på Kungsholmen. Begravningsplatsen fick namn efter honom själv: Aronsberg.
Det var inte helt enkelt för de första judarna i landet. Deras liv reglerades i det så kallade Judereglementet från 1782. Där reglerades tex var judarna fick bo och vad de fick arbeta med.
Aaron Isaac berättar bland annat om det i sina Minnen:
Det var för galet! Vi skulle inte få driva handel annat än med gamla kläder, inte ha någon bod, vi skulle alla på bo Kungsholmen, men inte hos någon kristen, inte driva något hantverk, inte ta en kristen i vår tjänst, och varje jude skulle bära ett yllebandom hatten; summa summarum: alla näringar förbjödos oss, och vi skulle få en mycket ringaktad ställning.
När Aaron Isaac protesterar hos överståthållaren, får han detta svar:
Jag skall låta sammankalla er judar, och jag måste då kungöra det för er, ty jag kan inte upphäva det. Men vad jag kan se igenom fingrarna med, det vill jag gärna göra. Ni måste också tänka på, att ni äro främlingar här och blott slunkit in. När ni varit här en tid och människorna vant sig vid er, så ger det sig nog efter hand, och mycket skall man nog ta bort med tiden.
317 sidor.
