Under Gustav III:s regim tilläts folk av judisk börd och religion för första gången slå sig ned och verka i Sverige. I Stockholm bildades t.ex. med kunglig sanktion en judisk församling 1775.
Efter att Gustav III blivit skjuten och strax därpå avlidit i mars 1792 gav Aaron Isaac, "Judarnas hufwudman", i uppdrag åt Marcus Maure att författa en särskild klagosång över den fallne monarken. Syftet med klagosången, som ursprungligen skrevs på hebreiska, var att läsas upp i landets samtliga synagoger.
I klagosången intill översatt och tryckt på svenska, hyllas Gustav III bl.a. för att ha gjort Sverige till en religionens fristad och ett "Snillets och Tolerancens tilflykt".
