I det här dokumentet kan du se vad barnen fick för mat året 1686. Drängar och pigor som arbetade på barnhuset fick dubbel ranson mot barnen.
Som exempel går det att läsa att under söndagar och helgdagar fick barnen ingen frukost, men på måndagar fick de under de kalla månaderna varm svagdricka med smör och bröd uti och under juni till augusti smör och bröd.
En vanlig typ av lunch (då kallad middag) som återkom flera gånger under veckans dagar bestod av "kål sådan som årsens tid faller efter proportion, fyra centiliter gryn därtill, 108 gram färskt eller salt kött, 16 centiliter ärtor samt sju gram fläsk i kålen eller ärtorna."
Efterstom Stockholm ligger mellan Mälaren och Östersjön var fisken en viktig källa till det dagliga födointaget. Minst tre kvällar i veckan serverades fisk som aftonmål. Det kunde vara torsk, strömming eller sill. Och på torsdagar alltid 71 gram lutlagd torr gädda med nio gram smör därtill samt ytterligare 27 gram smör till brödet.
Till varje måltid fick alla barn en åttondels brödkaka om 113 gram. Sjuka barn fick till måltiderna en halvöressemla istället för grovt bröd samt ingefära och peppar till alla måltider "efter proportion som tjänligt prövas." Båda kryddorna har använts i traditionell folkmedicin i århundraden. De barn som arbetade hos hantverkare eller vid manufakturerna fick en sjättedels brödkaka istället för en åttondels.
Vatten drack man inte så gärna då det sällan var tillräckligt rent. Istället drack man bland annat svagdricka, mjölk eller öl. Alla barn fick ett stop (1,3 liter) svagdricka om dagen.
Till nyårs-, påsk-, pingst- och julafton fick barnen lite festligare mål mat. Till frukost bjöds då på 24 centiliter gryn, 26 centiliter mjölk, 106 gram lax samt 32 centiliter öl, och till middag blev det 213 gram färskt kött, 106 gram sviskon eller morötter, samt "8 stycken 2-öressemlor att rivas i soppan."
År 1633 grundades Allmänna Barnhuset efter att Kronan skänkt mark och pengar till det första barnhuset i Sverige. Barnhuset var till en början en byggnad som bestod av två våningar. På den första våningen bodde 150 barn som var fördelade på tre större salar. På andra våningen låg kyrksalen och där fanns även en bostad för barnhusets präst. När barnhuset var som störst bodde det över 300 barn där.
Vill du läsa mer om barnhem och oäkta barn, se temat Stockholms sociala historia.
