Genom olika reglementen beslutades hur Stora barnhuset skulle skötas. Reglementena bestämde bland annat hur mycket mat, kläder, ved och andra nödvändiga saker som barnen skulle få. Matlistor från andra hälften av 1700-talet visar att barnen fick nog med kolhydrater och äggviteämnen, men snålt med vitaminer och mineraler. Hur såg det ut i verkligheten?
Fram till 1758 lagades barnens och tjänstefolkets mat tillsammans på Stora barnhuset. Sedan separerades matlagningen – och då började det fuskas med barnens mat. Maten smakade så illa att barnen lämnade mycket mat liggande. Den maten kokades om och gavs till både sjuka och friska barn. Ibland kunde barnen hitta ben från gårdagens köttsoppa i morgonens gröt, eller grötbitar i eftermiddagens soppa. Dessutom använde kökspersonalen osilat vatten till barnens mat vilket gjorde att barnen kunde hitta kokade syrsor och gråsuggor på tallriken. Av den dåliga maten fick barnen både diarréer och kräkningar.
Förr och till emot 1758 åhrs slut kokades för tjenstefolket tillsammans med barnen, thå kjettelen gjordes tämmeligen ren, men sedan tjenstefolkets kokning blef skild ifrån barnens misswårdades sådant, så att barnen lemnade såar fulla af mat som var illa hanterad, hwilken mat sedemera gafs åt de sjuka barnen och dels omkoktes åt både sjuka och friska barn, stundom hände ock att ben af såpporne funnos i gröten och grötskorfor i såpporne, tör hända också något ärg från kjettelen, som kan bewittnas af barnens vomering och diarrhé under then tiden i sholarne; … Dessutom hafwa köksfolket aftonen förut tagit osilat wattn utur the i köket stående wattufat och slagit i kjettelen till följande dagens middagsmat, hwaraf händt, at barnen flere gångor hittadt kokade syrsor och gråsuggor uti theras mat…
En del av maten undanhölls barnen och istället så kokade personalen grismat på den som de sedan sålde.
Således har denne swinmats försäljningen gjort magra och ömkanswärda barn i barnhuset och andras feta swin både inom och utom huset…
