År 1758 blir en av Stadens bodar vid Södra slaktarhuset ledig. Hökaren Petter Storie ansöker med denna supplik till Handelskollegiet om att få överta boden för att däri bedriva handel. Borde inte han som skött det farofyllda arbetet som sprutmästare i Katarina för stadens räkning ligga bra till?
Suppliken renskriven:
"Högädle, ädle och högacktade samt widtlagfarne herrar Borgmästare och Råd uti Stadsens ädle handesl collegio!
Thet ädla Collegium täcktes ärindra sig, at för någon tid sedan, hos thet Ädle Collegium iag mig anmält, och ödmiukast anhållit, at på then händelsen, then af jernkrämaren herr Westerman tå innehafde, Staden tillhörige bod, wid Södre Slacktarhus, till någon annan komme at uthyras, then samma i sådant fall till mig, at ther idka hökare handel allergunstigast kunde warda uplåten.
Wid then nu med bemälte Hr Westerman yppade belägenhet, hwarföre thenne bod icke widare lärer af honom kunna komma at nyttias, fördristar iag nu åter i samma ärende mig anmäla, och min förra i ty giorde ödmiukaste ansökning yrka, med lika ödmiuk anhållan thet täcktes högädle hr Borgmästaren och thet Ädle Collegium ther wid låta följande komma hos sig uti höggunstig åtanka:
At iag nu 16 år warit Borgare och hökare: at utom thet iag therunder, mer än någon af mina wederlikar, förrättningar till Stadsens tienst iag ock all thenna tid förestådt then ganska beswärlige Sprutmästare Sysslan, wid S:t Catharina Spruta, samt wid timande större och mindre eldswådor, lagt å daga så oförtruten nit, at iag therigenom ofta warit utstäld uti yttersta fara och äfventyr, som både herrar förmän och andra med mig kunna wittna, och hwaraf iag äfwen sielf, både till hälsa och krafter fådt widkiennas thet drygaste wedermäle: at tå thet undgått mig, at få låta bygga bod wid Södersluss, som mig warit försäkrat, och hwarpå iag äfwen nog kostnad hade anwändt, iag flera gånger så af högädle Magistraten, som thetta ädle Collegium blifwit hugnad med löften, at then första af Stadsens bodar, som blefwe ledig, och för mig wore tienlig, skulle then samma mig updragas; och at i öfrigt min fastighet på Södermalm wid Giötgatan, är ganska trång, och min ther hafwande bod så liten, at iag ther omöijeligen med min ringa handel mig bärga kan som ock allaredan försatt mig uti ett alt för kienbart lidande, och omsider måste sättia mig aldeles utur stånd, at kunna försörja mig och the mina.
I anseende till hwilket alt iag ock aldra wördsammast anhåller, at uti thenna min ödmiuka ansökning, fram för någon yngre Borgare, och än mer någon som nyligen wunnit burskap, höggunstigt warda gynnad; och mernämda bod, emot then hyra som ärläggas bör, mig uplåten blifwen, hwaröfwer iag ödmiukeligen utbeder mig gunstig försäkran och bifall, genom utdrag af Protocollet, till thess boden kan warda ledig. framhärdar med största wördnad
Högädle herr Borgmästare
samt
thet Ädle Collegii
Ödmiuke tienare Petter Storie"
Vad var Handelskollegiet? Uppsala Univerisitets projekt Gender and Work beskriver myndigheten så här: Stockholms stads handelskollegium var den del av stadens magistrat som, enligt 1636 års stadga, ”med köpenskapen och handelen hava att beställa”. Kollegiet övervakade att de stadgor som reglerade stadens olika näringar efterlevdes. Det utfärdade lokala förordningar och tillstånd för enskilda att bedriva en viss näring, i regel under vissa villkor (rätten att bedriva handel kunde t.ex. vara begränsad till en viss vara på en viss plats). För att kunna försörja sig lagligt skrev kvinnor och män till Handelskollegium och bad om sådana tillstånd. De kunde också skriva och klaga om de upplevde sig ha blivit orättfärdigt behandlade av någon av stadens ämbetsmän. De bevarade breven – supplikerna – ger goda och unika inblickar i vad dessa kvinnor och män gjorde för sin försörjning, men också hur de argumenterade och agerade för att påverka de förhållanden de levde under.
