Under slutet av 1800-talet började allt fler människor protestera mot de kristet färgade eder man som medborgare tvingades svära i olika sammanhang - det så kallade edstvånget. Kristna eder svors till exempel när man skulle vittna i domstol eller få tillstånd att praktisera vissa yrken.
I det här kuvertet, finns en rad pressklipp som berättar om människor runt om i Sverige som vägrat svära de kristna ederna. Materialet skickades till tidningen Tidens redaktör Klas Pontus Arnoldson och var förmodligen tänkt att användas som underlag till en artikel.
De flesta fall som beskrivs i pressklippen handlar om individer som kallats att vittna i rätten men som vägrar svära vittneseden. Men bland fallen märks även Anna Anderssons i Stockholm. Hon har avlagt barnmorskeexamen men vägrats praktisera yrket eftersom hon inte vill svära den föreskrivna eden. Ett annat fall handlar om en man som inte vill svära krigsmannaeden.
De här handlingarna ligger i Anton Nyströms arkiv på Stadsarkiv. Läkaren, föreläsaren och debattören Anton Nyström var en ivrig förespråkare för religionsfrihet och andra demokratiska reformer. Förmodligen är det han som skickat handlingarna till redaktör Arnoldson. Nyström vägrade själv att svära vittneseden när Hjalmar Branting stod åtalad för tryckfrihetsmissbruk några år senare.
