Klassicism, 1750-1880
Klassicismen blev högsta mode inom arkitektur och kultur under 1700-talet och det är en stil som fortsatte att vara populär långt in på 1800-talet. Fasaderna skulle vara symmetriska, gärna ha pelare eller kolonner och ett utskjutande, trekantigt tak över entrén.
Den romerska staden Pompeji blev täckt av aska och lava vid ett vulkanutbrott år 79. på 1700-talet återupptäcktes staden igen och började grävas ut. Återupptäckten av de antika byggnaderna blev starten på nyklassicismen, arkitekturstilen som liknar de gamla klassiska, antika byggnaderna i Rom och Grekland. Den nyupptäckta klassiska stilen påverkade både konst, arkitektur och kultur.
Gustav III köpte en samling klassiska skulpturer under 1780-talet. Det blev grunden till Antikmuseum på Stockholms slott, och är ytterligare ett exempel på hur modern och trendig antiken var då.
Typiskt Klassicism
Klassicismen hade antikens klassiska byggnader i Rom och Grekland som sin förebild, och kallas ibland också för antikstil. Klassicismen har mycket gemensamt med de äldre stilarna under renässansen och barocken, men är lite rakare, enklare och stramare i jämförelse. Typiska drag för klassicistisk arkitektur är symmetriska fasader och ganska strama och enkla dekorationer. Fasaden är ofta dekorerad med kolonner eller pilastrar. Pilastrarna ser ut som platta pelare, och precis som kolonnerna har de vanligtvis ett dekorerat kapitäl överst. Jämfört med hur fasaderna såg ut i de äldre arkitekturstilarna renässans och barock, är de slätare och mer återhållsamma under klassicismen.
För att huset ska se symmetriskt ut är entrén placerad i mitten, med lika många fönster på vardera sida. Omfattningarna som ramar in fönstren ser vanligtvis olika ut på de olika våningsplanen.
Mitt på framsidan brukar ett parti av fasaden skjuta ut lite, och krönas av en trekantig gavelspets som kallas fronton. Den utskjutande delen av fasaden heter risalit.
Husen fick ofta ljusa färger, vita, ljusgrå och ljusgula nyanser var vanliga.
Arvfurstens palats är byggt i klassicistisk stil
Vid Gustav Adolfs torg ligger Arvfurstens palats, ritat av arkitekten Erik Palmstedt. Det låg ett äldre palats på platsen tidigare men huset byggdes om, byggdes till och renoverades på 1780-talet i klassicistisk stil. Utvändigt är huset strikt symmetriskt. Byggnadens entré mot torget är placerad i mitten av fasaden i en risalit som sticker ut lite från resten av fasaden. Fyra kolonner markerar fasadens mittparti.
Varje våning har lika många fönster. De är symmetriskt placerade rakt ovanför varandra.I bottenvåningen är fönster och dörrar inramade av rundbågade öppningar. På de övre våningarna är fönstren rektangulära och de olika våningsplanen har olika krön. Mellan varje fönster är fasaden dekorerad med pilastrar.
Fasaden som vetter mot Norrström är också dekorerad med pilastrar och har en trekantig fronton – precis som det gjorde på Parthenontemplet i Athen..
Både kolonnerna och pilastrarna avslutas upptill med kapitäl i korintisk stil. Det ser lite ut som blad i flera lager där flikarna vikt sig över varandra. Över fönstren på översta våningarna består dekoren av festonger, som ser ut som girlanger av blad eller blommor.
Husets ytterväggar är täckta med slät puts. Puts blir som en sorts lera när murare blandar bland annat sand, kalk och vatten. När putsen torkar och härdar blir den hård som sten. Längs bottenvåningen har väggarna putsats med ett rusticerande, grövre reliefmönster som påminner om huggna stenblock.
Arvfurstens palats fick sitt namn på 1800-talet. Innan dess hette det Sofia Albertinas palats. Prinsessan Sofia Albertina som lät bygga dagens palats på 1700-talet var syster till Gustav III. När hon dog testamenterade hon huset till det av kungens barn som var arvprins. I början av 1900-talet köpte staten byggnaden och 1906 flyttade utrikesdepartementet in i lokalerna.
När arvfurstens palats byggdes låg det redan ett likadant hus på andra sidan torget, Gustav III:s operahus. 1892 revs det gamla operahuset och Kungliga Operan står nu där istället. Arvfurstens palats byggdes för att spegla operans fasad och skapa symmetri kring torget.
Klassicismen blir empirstil
Klassicismen var på modet under lång tid och hann att förändras en del under den tiden. Från 1800-talets början och några decennier framåt kallas stilen ibland för empir istället.
Fasaderna blir ännu stramare och enklare med tiden, med färre och mindre utsmyckade dekorationer. Kolonnerna, den trekantiga frontonen och den stränga symmetrin för hur dörrar och fönster är placerade är däremot likadan.
1834 stod Garnisonssjukhuset färdigt på Kungsholmen. Arkitekten hette Christoffer Gjörwell. Idag kallas huset Landstingshuset, och där har Region Stockholms fullmäktige sina lokaler.
Klassicismen har många namn
Förutom Klassicism och empir kan den här stilen också kallas för gustaviansk stil Karl Johan-stil i Sverige, efter Gustav III och Karl XIV Johan som var kungar när den var populär, eller nyantik. Senare under 1800-talet kallas den också för nyklasscism. I Storbritannien går den under namnen regency eller georgiansk stil, och i andra länder kan den gå under namnet neoklassicism. Oavsett namn efterliknar byggnaderna gärna gamla romerska och grekiska tempel.
Klassicism i musiken
Också i musiken finns det en klassicistisk stil under slutet av 1700-talet. Wolfgang Amadeus Mozart, Joseph Haydn och Ludwig van Beethoven är exempel på kända kompositörer under klassicismen. Den klassistiska musiken har ofta en tydlig melodistämma och det fanns ett ideal om enkelhet och regelbundenhet, utan för mycket improvisation och utsmyckningar.
