Lektionsförslag åk 7-9: Språkhistorisk tidslinje

Språkhistorisk tidslinje år 1000-1900

Gör en tidslinje över språkutvecklingen i svenskan. Du börjar med att göra en språkhistorisk analys av texterna och placerar dem sedan i kronologisk ordning.

Till dig som är lärare

Lektionsförslag i svenska, åk. 7-9

I den här uppgiften tränar eleverna:

  • att läsa och analysera text
  • att följa språkliga strukturer och normer

I den här uppgiften får eleverna själva analysera språkliga drag för att ordna texterna kronologiskt. Eleverna behöver ha förkunskaper om de språkhistoriska perioderna i svenskan.

Som lärare kan du förändra och anpassa uppgiften efter din egen planering och bedömning. Uppgiften kan lösas både enskilt och i grupp. Eftersom årtalet står angivet på materialet i Stockholmskällans databas är det bra att skriva ut den här lektionen och låta eleverna arbeta analogt.

Elevmaterial

Uppgift: Gör en språkhistorisk tidslinje

  1. Sortera sju historiska texter i kronologisk ordning. Alla texterna är skrivna på svenska, men under olika tidsperioder.

  2. Motivera varför du har satt texterna i den ordning du har gjort. Förklara vilka språkliga drag som gör att texten passar i just den tidsperioden.

Text 1

"Fjerde delen.

Inledning till Räknekonsten, eller huru lille Lars lärde sig att räkna.

Den lille Anders kunde ej räkna, och visste ej ännu, huru mycket ett Dussin eller ett Tjog var. Då han en gång skulle köpa ett dussin knappar, feck han ej mer än 9 stycken, och visste derföre icke, om han feck för många eller för få.

Detta märkte hans broder Lars, och bad sin lärare, att han ville lära honom att räkna, så att det samma ej skullehända honom. Det vill jag gerna göra, sade Läraren, men måste också gifva väl akt. Derpå gjorde han först med en krita en stor . på den svarta taflanoch sade: det är ett. Strax derefter skref han . . och sade: det är två, och således fortfor han på följande sätt:"

Text 2

"Jacob Moyses.
Eodem di sagdes fore retto, ath hustrv Elzaby, herr Magnis Erikssons epteliffua, maag haffua sin wyndog wth pa gatuna geen moth Jap Moyses hws sik til gagns och tog Jap Moyses vthan skada , swa ath engin orenlighet skal ther slaas wth och enga trvmbar uppa the gatune och hustrv Elzaby skal lata läggia gatuna swa langt som hennis hws och tompter tilsigia."

Jacob Moyses.
Samma dag bestämdes i rådstugan att hustru Elzaby, herr Magnus Erikssons efterleverska [änka], får ha sitt fönster ut mot gatan mitt emot Jacob Moyses hus, dock att ingen orenlighet skall slås ut genom fönstret och att inga avloppsrännor får läggas uppe i gatan och hustru Elzaby ska låta [sten]lägga gatan så långt som hennes hus och tomt går.

Text 3

"Biorn let reisa stœin pennsa œftÍR broður sinn . . . -stœin. Gud hialpi and hans ok Guds moðÍR. Viseti risti."

Text 4

"Wij Olaff, meth Gudz nadh aerchebiscop i Upsalom, Benct i Lynköpunghe, Sven i Skara, Thomas i Strengnaes, Olaff i Vesteraros, Magnus i Abo, Niclis i Vaeghxio, medh sama nadh biscopa:"

Vi Olof, med Guds nåd ärkebiskop i Uppsala, Bengt i Linköping, Sven i Skara, Thomas i Strängnäs, Olof i Västerås, Magnus i Åbo, Niklas i Växjö, med samma nåd biskopar:

Text 5

"Nills skräddare på Gråmunkehollm upsade sitt borgerskap, effter hanns gårdh där hann bodde uti på hollmenn bleef borttrifuinn och där öfuer lijdit stoor skada och ingenn wadergalldning igenn bekommitt aff Bastian Bonat, som war wållannde att gårdenn bleef borttriffuinn."

Text 6

"Som det är min lifligaste önskan, att dels med min egen röst öka antalet af qvinnor, som ingått uti ofvannämnda förening dels om möjligt härstädes kunna verka för att få flera röster för ändamålet, beder jag Eder hafva den stora godheten upplysa mig om föreningens stadgar m.m. som kan vara af nöden att hafva reda på."

Text 7

"Beskrifning på pepparkakor

Til et stop honing tages 25 ägg wilka wispas 1 timma. Medan det sker kokas honingen och skummas wäl, och står sedan tils han blir wäl kall. När han då är wäl skumad lägges krydderna uti som består uti mycket Canel, Cardemummor, pommerans skal, hälst syltade men annars torra, Sucat, och skållade mandlar. Är honingen då wäl kall slås den uti de wispade äggen, som sedermera wispas en timma. Dertil röres 4 skålpund gott wettemiöl, med en förläggar sked sakta ofwan uppå. Til slut giör man låder af Cardus papper som smörjes med smör, och slås half fulla af degen. Sättes sedan uti en lagom warm ungn med tegelstenar emot låderna.

NB [Nota Bene = märk väl/obs] är miölet så gott som på Boseholm tages något mindre. Detta kan och giöras af et halft stop honing."