Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 77 som motsvarar sydöstra Södermalm samt Danviksklippan och delar av Södra Hammarbyhamnen. Områdena utanför Södermalm ritades in på kartan först år 1930. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
Fastigheterna på Södermalm är främst ordnade i tomter i namngivna kvarter. Stadsägorna i Hammarby gård, Klippan, Lugnet samt i delar av Henriksdal och Sickla park lades till på bladet år 1930. Områdena hade tidigare tillhört Nacka kommun men blev detta år del av Stockholms stad. Vid Södra Hammarbyhamnen syns stadsäga nummer 8498 där Luma lampfabrik uppfördes 1929-1930 (senare fastigheten Luma 1). Under Rubriken ”Dokument” finns en äldre kopia av blad 77 som visar stadsgränsen mot Nacka före år 1930.
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Observera att bladen kan ha fått tillägg efter 1921, som ritats direkt på originalbladet. Dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1933).
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägonummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
