Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 87. Bladet har kompletterats år 1930 med området Hammarby, som tidigare hade tillhört Nacka socken. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
Utmed bladets vänstra sida finns stadsägor som tillhörde staden sedan tidigare. Stadsägorna är löpnumrerade 42-47, 51, 53-54, 55 och 56. Området som motsvarar Södra Hammarbyhamnen ritades in på bladet först år 1930. Stadsägorna där är numrerade 8493-8498 och på andra sidan Sickla kanal syns en del av stadsäga nummer 387. Längre ner på bladet finns kvarter med namn efter insekter, som Trollsländan och Ollonborren. Dessa har också ritats in senare, stadsplanen till kvarteren fastslogs först 1930 (stadsplan PL 851). Långt tidigare låg stadens galgbacke i detta område.
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Observera att bladen kan ha fått tillägg efter 1921, som ritats direkt på originalbladet. Dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1932).
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägonummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.