Ett vackert prov på modern bostadskultur för folkets breda lager. Så beskrivs Hammarbyhöjden i en tidningsartikel från 1940-talet. Den vita staden är en spännande berättelse om stadsdelen söder om Söder.
Hammarbyhöjden började byggas i mitten av 1930-talet. I Stockholms innerstad var trångboddheten ett stort problem och många av bostäderna där var omoderna och kunde sakna både badrum, toalett och centralvärme. För att minska bostadsmisären började nya bostadsområden uppföras, bland annat i Södra Hammarby. Husen byggdes i funktionalistisk stil och bostäderna var med dåtidens mått både rymliga och moderna. Några av husen var så kallade barnrikehus där lägenheterna endast hyrdes ut till familjer med flera barn och låga inkomster.
I den här boken berättar författaren utförligt om bakgrunden till bostadskrisen i Sverige och specifikt i Stockholm samt om folkhemmets framväxande. Ett kapitel behandlar Hammarbyhöjdens tidiga historia, bland annat galgbacken vid nuvarande Olaus Magnus väg. Vidare beskrivs stadsplanerings- och byggprocessen, arkitekturen och lägenheterna. Till en början var det inte helt lätt att hitta hyresgäster. Många var skeptiska till att lämna innerstaden och flytta så ”långt” bort till de ofta dyrare lägenheterna. En liten tvåa på 44 kvadratmeter kunde kosta 115 kronor i månaden, ungefär en tredjedel av en normal arbetarlön. Hyran för en motsvarande lägenhet på Södermalm var 70-80 kronor.
En stor del av boken handlar om människorna i Hammarbyhöjden. Genom en mängd intervjuer växer det fram en tydlig bild av stadsdelen och dess invånare. Vilka var det som flyttade dit? Hur var det att leva där? Hur kunde en hemmafrus vardag se ut? Vad gjorde barn och ungdomar på fritiden? Fanns det sociala skillnader? Hur var det att bo i hyresrätt respektive bostadsrätt? Vilka förutsättningar hade den romska befolkningen?
Boken innehåller en stor mängd foton men även ritningar, tabeller och tidningsurklipp. Den avslutas med en sammanfattning och en käll- och litteraturförteckning samt en notförteckning som ger extra fyllig information. Bilagor innehåller bland annat intervjufrågor och forskningsmetodik. 281 sidor.
Innehåll
Företal
Förord
Inledning
Bostaden blir politik
Folkhemmets ideologiska rötter
Den nya arkitekturen
”Den vita staden”
Hammarbybornas ”rötter”
Liv och kiv i Hammarbyhöjden
Från barnrike- till pensionärsrikehus
Hammarbyhöjden i förändring
Bilagor
Sammanfattning
Käll- och litteraturförteckning
Noter
