Liljevalchs konsthall ritades av arkitekten Carl Bergsten 1913-1914. Byggnaden är ett tidigt exempel på en mer modern arkitektur, som anpassats till den nya byggnadstekniken med armerad betong. Stockholms stad uppförde konsthallen med hjälp av en donation efter affärsmannen Carl Fredrik Liljevalch.
Utformningen av konsthallen började med en arkitekttävling som utlystes 1913. Carl Bergsten hamnade på delad förstaplats och fick uppdraget att rita byggnaden. Arkitekten var ganska styrd av tävlingsprogrammet, bland annat gällande planlösning, belysning och takkonstruktion. Han fick också rita om sitt vinnande förslag efter önskemål från tävlingsjuryn.
Här kan du se de slutgiltiga bygglovsritningarna från 1914. Den klassicistiska arkitekturstilen är avskalad och fasaden har stora släta partier med få utsmyckningar. Utställningsplanet ("hufvudplan”) innehåller tolv salar och en skulpturhall. Fasadritningarna saknas tyvärr i bygglovet idag och visas genom två äldre svartvita kopior.
Arkitekten har anpassat formen efter byggnadens konstruktion, som har bärande pelarstomme och bjälklag är i armerad betong. Konstruktionen ritades av ingenjören Henrik Kreüger och betongen levererades av företaget AB Skånska Cementgjuteriet - två drivande aktörer i utvecklingen av byggande med armerad betong i Sverige.
Invigningar 1916 och 2021
Konsthallen invigdes den 1 mars 1916. Första utställningen visade samtidskonst av konstnärerna Carl Larsson, Anders Zorn och Bruno Liljefors.
Drygt 100 år senare, den 12 augusti 2021, invigdes en ny kompletterande konsthall i platsgjuten betong. Den kallas Liljevalchs+ och första utställningen visade form och design av arkitekten Gert Wingårdh, formgivaren Ingegerd Råman och modedesignern Bea Szenfeld.
