Text

Polisrapport om republikanen Carl August Kempe

Några dagar efter nyår 1887 klistrade Carl August Kempe, 37 år, upp ett litet handskrivet plakat vid Vasabrons södra ände. Plakatat uppmanade folket att "höja republikens fana" och att bidra till den "Bernadottska ätten snara fall". Ett budskap som inte var lagligt att sprida vid den här tiden.

Polisen fick på något vis reda på att Kempe låg bakom texten. De fann Kempe på Sjömanshemmet vid Stadsgården 12 där han för tillfället bodde. Efteråt upprättade konstapel A. M. Johansson den här rapporten. Renskriven lyder den så här:

Rapport.

Lördagen den 8de Januari 1887 ang. Carl August Kempe

Sedan till Öfverståthållare embetets kännedom kommit dels att ett upprorsplakat natten emellan den 4 och 5 innevarande Januari uppklistrats å en annonspelare vid södra ändan af Wasabron dels ock att den person som kunde för samma tilltag misstänkas vore å Sjömanshemmet i huset N:o 12 vid Stadsgården boende segelmakeriarbetaren Carl August Kempe, blef denne sistlidne gårdags afton enligt order hemtad till Detektiva Polisstationen och derstädes qvarhållen för att i Kongl. Poliskammaren inställas. 

Genast vid det han af Konstaplarne Wendel och Lidberg anhölls och innan ännu någon fråga vidrört anledningen till hans uppsökande framtog han i logiet undangömda papper och öfverlemnade dessa till Konstaplarne samt medgaf genast, vid inträdet i Stationen, på framstäld fråga att han sjelf skrifvit och uppklistrat det å annonspelaren vid Wasabrons södra ända funna upprorsplakatet.

De till konstaplarne öfverlämnade papperen befunnos härefter vara försedde med liknande skriftligt innehåll som nyssnämnde plakat. 

Närmare tillfrågad har Kempe uppgifvit:

Att han, som är uppfostrad i protestantiska religionen, hyllat republikanska idéer sedan han var sexton år gammal och stadgat hos sig den mening att Sverige borde, ehuru på fredlig väg, omskapas till republik;

Att han, som åren 1870 och 1871 å Frankrikes sida deltagit i fransk-tyska kriget och sedan dess mycket vistats i Frankrike, omsider fattats av en ”ond aning” att Sveriges Konung, som han eljest ej känner och till hvilken han ej heller hyser något agg, skulle i händelse af ett krig emellan Sverige och Ryssland komma att förråda sitt fädernesland;

Att han med upprorsplakatets utsättande å allmän plats ej afsett att vigla upp folket till uppror utan blott att varna detsamma, emedan han ansågo dylik varning kunna tjena som räddning i händelse Sverige komme att i krig invecklas;

Att han nog visste eller trodde det hand ifrågavarande åtgärd vore straffvärd och han sjelf dermed utsatt för straff, men att han likväl ej hyst någon fruktan eller rädsla, emedan hans onda aning ständigt manat honom till hvad han nu utfört och han ej haft förmåga att motstå maningen; samt,

Att han, som vid 13 års ålder genomgått en gastrisk nerffeber och sedan dess ej varit sjuk, men väl haft svåra motgångar och ofta lidit nöd samt en gång vintern 1878-1879, nödgats svälta under loppet af nio dygn, sjelf, ifölje af sin oro öfver fäderneslandets blifvande öde, hyst tvifvel om att hans sinnesbeskaffenhet vore regelmessig och för vinnande af visshet huru dermed rätteligen förhölle sig, tvenne gånger nära efter hvarandra i början af sistlidne December månad besökt öfverläkaren vid Stockholms Hospital samt en gång inställt sig hos Professor von Düben, men af ingendera fått annat besked än att med hans hufvud vore ingen fara.

Till hans Majt. Konungen hade Kempe skrifvit tvenne bref, ett med klagomål deröfver att manskapet vid Garnisonsregementena störde frälsningsarméens andaktsöfningar, någonting hvaruti rättelse sedermera vunnits, samt ett med anförande af behofvet af understöd åt Sjömanshemmet, hvilket blifvit af en kammarherre taget i skärskådande först efter det Kempe i samma sak tillskrifvit Hennes Majt. Drottningen. 

Å upprorsplakatet hade han användt annan än sin vanliga stil, nemligen en upprättstående, för att ej med den rätta stilen genast röja sin person.

Redan ett par månader sedan hade han till sändt en del tidningar någonting liknande plakatets innehåll, men ännu icke till formen utarbetadt såsom Kempe ansåg att saken kräfde. Att skriva vers hade han emellertid aldrig tillförne försökt sig på. Några af de författade verserna, skrifna å Sjömanshusets adresskort, hade han nedlagt i en och annan breflåda.

Rörande sin person hade Kempe uppgifvit:

Att han är född den 30 juni 1850 i Clara församling i Stockholm och son till Kommissionären August Edholm samt ogifta Gustafva Kempe af hvilka fadern vistas å okänd ort samt modren afliden;

att han vistades hos modren intill 17 års ålder derunder han åtnjutit skolundervisning de två senaste åren i handelsskola;

att han derefter inemot slutet af år 1868 haft anställning hos affärsfirman bröderne Larsson vid Österlånggatan;

att han efter en sjöresa till och från Liverpool vistats hemma hos modren omkring ett år eller till i Mars 1870, hvarefter han begifvit sig till Paris och erhållit anställning dels som lärling hos en snickare och dels som arbetare å en sockerfabrik;

att han vidare varit deltagare i fransk-tyska kriget från dess början till i Mars månad 1871 då kriget upphörde, hvarefter han under påföljande sommaren haft anställning som dräng på en landtegendom några mil utom Köpenhamn;

att han i November månad 1871 återvände till Stockholm och jade snart anställning som lärling hos en Snickare Carlsson vid Mästersamuelsgatan, der han qvarvar blott tvenne månader, hvarefter han intill September månad 1872 åter haft anställning hos ”bröderne Larsson”.

Att han vid denna tid återvändt till Frankrike samt mellan Oktober 1872 och Januari 1873 haft plats som betjent hos Militärattacheen Staaff vid Svensk-Norska legationen i Paris, hvarefter han under två års tid varit anstäld som lärling hos en Segelmakare i Rouen och derefter under sex månader eller intill September 1875 arbetat i samma yrke hos segelmakare i Bordeaux;

Att han  mot slutet af detta år begaf sig till Cette och erhöll der anställning som tolk hos en Skeppshandlande intill April månad 1876;

Att han derefter reste till Algier och efter fjorton dagars vistelse derstädes återvände samt öfver Calais begaf sig till London, hvarest han till Juni månad sistnämnde år var sysselsatt med arbete ombord å fartygen;

Att han från London begaf sig till Bologne, der han under tvenne år sysslade, dock utan fast lön, som tolk hos flera Skeppshandlande;

Att han i December 1877 återvändt till London, men efter några dagars vistelse derstädes, begifvit sig till Dieppe och der arbetat omkring 2 ½  månader hos en Segelmakare;

Att han i April månad 1878 begifvit sig till Paris och der fått anställning som waktmästare i finska afdelningen af werldsutställningen, som emellertid slutade i början af December samma år; att han derefter vid årets utgång begivit sig till Dieppe, men ej fått någon sysselsättning, utan afrest till Havre och der under en månads tid arbetat ombord å fartygen eller för deras räkning;

Att han härefter återvändt till Paris och i två års tid eller till början af år 1881 arbetat derstädes hos flere segelmakare;

Att han derefter begaf sig till Bordeaux, hvarest han under ett års tid arbetat å fartygen och ibland tjenat dem som tolk;

att han i början af Juli månad 1882 begifvit sig till Toulouse och der oafbrutet under fyra år varit sysselsatt hos segelmakaren E. de Sichen;

att han i Juli månad 1886 begifvit sig till Cette och genom att arbeta ombord å en norsk ångbåt fått medfölja denna till Tyskland, hvarefter han från Stettin medföljt en svensk ångbåt till Köpenhamn och derifrån fortsatt till Malmö samt sedermera fotgängat landsvägen till Stockholm dit han ankommit den 4 oktober 1886, efter att hafva under vägen från Malmö måst hos segelmakare m. fl. å olika platser der han vandrat fram söka hjelp för sitt uppehälle.

Efter hitkomsten hade han erhållit bostad hos plåtslagaren Nygren, N:o 56 Gamla Kungsholms brogatan, och der bott omkring fjorton dagar, hvarefter han intill närvarande haft logi å Sjömanshemmet, men sedan hitkomsten saknat sysselsättning. Stockholm som ofvan

 

A.M. Johansson  

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Carl August Kempes arbetsintyg från världsutställningen i Paris 1878

Carl August Kempes arbetsintyg från världsutställningen i Paris 1878

Intyg om att Carl August Kempe visar tecken på sinnessjukdom

Intyg om att Carl August Kempe visar tecken på sinnessjukdom

Republikanen Kempe kritiserar monarkin och lagen om majestätsbrott i oavslutat manuskript

Republikanen Kempe kritiserar monarkin och lagen om majestätsbrott i oavslutat manuskript

Republikanskt upprorsplakat funnet vid Vasabron 1887

Republikanskt upprorsplakat funnet vid Vasabron 1887

Segelmakaren Carl August Kempes 50 livsregler

Segelmakaren Carl August Kempes 50 livsregler