Text

Soplårar - en sanitär olägenhet

Sophanteringen i Stockholm var ett ständigt återkommande problem för stadens myndigheter. Här kan du läsa en rapport till Allmänna sundhetsnämndenfrån 1866 om stadens så kallade soplårar.

Stockholmarna hade soplårar på sina tomter där de tömde både torra sopor och  "hvarjehanda flytande orenligheter". Lårarna hade hål i botten där vätskan rann ut och vidare ner i marken.

Sundhetsnämndens inspektör A. Carlsson bedömer att soplårarna i sin nuvarande användning är en allvarlig sanitär olägenhet och förslår åtgärder. Genom hans rapport till sundhetsnämnden får man en inblick i en del av stockholmarnas vardag på 1860-talet.

Texten renskriven:
Till Sundhets Nämnden

Med anledning af inom nämnden hållen diskussion om de olägenheter i sanitärt hänseende, som orsakas af soplårar, har jag blifvit anmodad att öfver detta ämnde uppgifva yttrande.

De soplårar, som inom Stockholm vanligen begagnas äro, om icke absolut oflyttbata, dock så stora att de med största svårighet kunna flyttas. De är sammansatta af plank med golf, i hvilket flera hål finnas för aflopp af ditslagna flytande ämnen. För tömning äro 2 à 3 af de öfversta plankorna på framsidan hopfogade för att kunna nedfällas. I soplårarna tömmes icke allenast sopor, utan hvarjehanda flytande orenlighet.

Då en sådan soplår behöfver tömmas, nedfälles den på framsidan befintliga klaffen, och bortföres hvad med lätthet kan åtkommas, då dermot det under liggande lemnas qvar, vanligen tills låren är upprutten och ny måste anskaffas. Denna återstod undergår, i synnerhet under den varma årstiden, snart föruttnelse och inverkar i hög grad menligt på allmänna sundheten.

De anmärkningar mot flertalet af nuvarade soplårar, som kunna göras äro:

  1. De äro så stora, att de med svårighet kunna tömmas och rengöras:
  2. De i botten befintliga hål visa, att de äro afsedda, icke allenast för sopor, utan äfven för flytande orenlighet.
  3. Blandning af sopor och flytande orenlighet (…svårtytt...) sednare till någon del genom hålen nedrinner och impregnerar marken samt orsakar i synnerhet under varma årstider, hastig föruttnelse.

Dessa olägenheter kunna, efter min åsigt, undvikas genom följande föreskrifter:

  1. Endast torra ämnen få tömmas i soplårarne;
  2. Soplårarne få icke vara större än att de kunna hanteras af 2 personer;
  3. Soplårarne skola tömmas direkt i den kärra eller vagn, som är afsedd för sopornas bortförande;
  4. Soplårarne skola efter verkställd tämning rengöras;
  5. Tömning af soplårarne bör, under den varma årstiden, ske varje dag, och under öfriga delen af året vid behof.
  6. Inom egendomen der en soplår är otillräcklig bestämmes antalet efter behofvet. Och der hästar eller boskap hållas , får spillningen efter dem icke tömmas i soplårarne.

Om flytande orenlighet sammanblandas med sopor, kunna olägenheterna icke undvikas på annat sätt än som Herr Friherre Fock föreslagit eller, att med tömning af soplårar skall tillgå på samma sätt som med latrinkärl.

Stockholm den 2 juni 1866

Stockholms Allmänna Sundhetsnämnd
Stockholms Allmänna Sundhetskommitté (senare Allmänna Sundhetsnämnden) var tänkt som en tillfällig lösning för hantera koleraepidemin 1831. Med tiden började nämnden hantera även andra hygien och hälsofrågor. I samband med inrättandet av kommunfullmälktige 1864 lagstiftades det om permanenta sundhetsnämnder i städerna. 1874 utkom en hälsovårdsstadga för riket och från 1878 gällde stadgan även för Stockholm. Sundhetsnämnden ombildades då till Hälsovårdsnämnden.

Läs mer om sophanteringen i Stockholm i tematexten Sopor

 

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Balen på bakgården - Stockholmslåtar

Balen på bakgården - Stockholmslåtar

Hyresvärden missköter huset på Bryggargatan 9 - Brev till Stockholms Allmänna Sundhetsnämnd 22 augusti 1866

Hyresvärden missköter huset på Bryggargatan 9 - Brev till Stockholms Allmänna Sundhetsnämnd 22 augusti 1866

Kungörelse. Sedan muddringsarbetet å vattendraget genom Clara sjö och Rörstrandsviken samt kanalen ut till Carlbergsviken numera blifvit fullbordadt...Stockholm den 24 november 1841.

Kungörelse. Sedan muddringsarbetet å vattendraget genom Clara sjö och Rörstrandsviken samt kanalen ut till Carlbergsviken numera blifvit fullbordadt...Stockholm den 24 november 1841.

Stockholms renhållningsväsen / F. G. F. Wallander

Stockholms renhållningsväsen / F. G. F. Wallander

Överståthållarämbetet uppmanar Stockholms Allmänna Sundhetsnämnd att undersöka stadens brunnar

Överståthållarämbetet uppmanar Stockholms Allmänna Sundhetsnämnd att undersöka stadens brunnar