Konsten i skolan
Konstnärliga utsmyckningar i skolan skulle göra skolbarnen till bättre människor. Det var ursprungstanken när skolorna började beställa konst runt sekelskiftet 1900.
Kring sekelskiftet 1900 byggdes många nya skolor i Stockholm. Vid den här tiden tänkte man att konstnärlig utsmyckning i skolan skulle uppfostra skolbarnen. De skulle bli bättre människor utav konsten. Vägen till det goda skulle gå via det sköna. Om barnen lärde sig att uppskatta det sköna skulle de samtidigt de också göra goda gärningar och bli mer ordningsamma. Även läroböckerna illustrerades med bilder av kända konstverk.
Författaren Ellen Key skrev år 1900 boken Barnets århundrade. Under 1900-talet skulle barnen få en bättre skola, bättre hemförhållanden och växa upp i en bättre värld. I skolbyggnaden skulle arkitekturen och den konstnärliga utsmyckningen tillsammans stötta barnens utveckling.
För att sprida konsten till skolorna bildades år 1897 på Carl G. Laurins initiativ Föreningen för skolornas prydande med konstverk. Föreningen ändrade senare namnet till Konsten i skolan.
Hjältar och natur skulle inspirera skolbarnen
Konsten i skolorna runt sekelskiftet 1900 hade ofta ett starkt nationalistiskt innehåll och visade gärna upp idealiserade barn och ungdomar. Konstverken visade exempelvis historiska hjältar och kungar. Motiven skulle ha ett gott inflytande på eleverna och fungera som förebilder.
I Östermalms högre allmänna realläroverk, även kallat Östra Real, finns exempel på den här typen av konstnärliga utsmyckningar. Skolan uppfördes 1906-1910 i nationalromantisk stil. Arkitekten var Ragnar Östberg. Till skolan beställdes en stor mängd konst, så som stora fresker och väggskulpturer. Verken skapades av konstnärerna Prins Eugen, Axel Törneman, Georg Pauli, Carl Eldh och Gunnar Lindemalm. Dekormåleri i kollegierummet utfördes av dekormålaren Filip Månsson.
Även det svenska landskapet var ett mycket populärt motiv i Stockholms skolor. Landskapsmålningarna var en hyllning till det typiskt svenska och uppmanade eleverna att känna vördnad inför den svenska naturen. Ett känt exempel finns på Norra Latin i Stockholm. Där målade Prins Eugen målningen Den ljusa natten (1899) i ljusgården. Några år senare gjorde han landskapsmålningen Sommar längst fram i aulan.
Konsten i skolan förändras
En bit in på 1900-talet ändrades motiven. Nu skulle bilderna i stället visa vanliga ungdomar som gjorde nyttiga saker. Det blev populärt att måla ungdomar som idrottade, läste läxor eller plockade blommor på skolflykter. De nya motiven hängde ihop med idrotts- och friluftsrörelsen som växte fram vid den här tiden.
I slutet av 1940-talet var man längre inte så intresserad av att skildra idealiserande bilder i skolmiljöerna. Nu var det slut på nationalromantik och hyllningar till den sunda och flitiga ungdomen i skollokalerna. Andra ideal tog vid och den abstrakta konsten fick sitt stora genombrott. I Nya Elementarläroverket i Ängby skapade Lennart Rodhe, mellan år 1948 och 1953, konstverket Trappans tema. Konstverket bestod av olika geometriska former som är arrangerade tillsammans.
Konsten i skolan idag
Idag görs fortfarande konstnärliga utsmyckningar på skolor i Stockholm. Genom enprocentsregeln från 1963, ska Stockholms stad avsätta en procent för konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnad. Vilket innebär att minst en procent av budgeten ska gå till konst när man ska bygga en ny skola eller bygga om en befintlig skola.
