Dekorativt element
Landstormssoldater över med kulspruta 1915. Fotograf okänd, Stockholms stadsarkiv

Försvar och beredskap under första världskriget

Kort efter att kriget började kallades den värnpliktiga militären in och den så kallade landstormen – män i åldrarna 33–40 med ansvar för att bland annat bevaka kuster och gränser. Andra drabbades av arbetslöshet på grund av att världshandeln stannade under kriget.

Ett tydligt exempel på hur första världskriget påverkade Stockholm var de skyttegravar som grävdes fram på Djurgården. Här kan du se en journalfilm från den 8 november 1915 då kungafamiljen med Gustav V i täten inspekterar dem:

Stockholmare i kriget

Trots att Sverige var neutralt finns det exempel på unga män som anslöt sig till kriget. En av dessa var stockholmaren Karl Annäll. Karl föddes 1888 på Södermalm i Stockholm. Som ung emigrerade han till USA och därifrån vidare till Australien. Som australiensk löjtnant stupade Annäll i Frankrike 1917. Hemma i Stockholm sörjdes Annäll av föräldrarna Adolf Gottfrid och Ida Katarina, boende på Holländaregatan 11.

Nils Rosén var en annan stockholmare som valde att kriga. Han föddes på Norrmalm 1887 och blev 1907 underlöjtnant vid Svea artilleriregemente. Då det stora kriget bröt ut tog Nils avsked från sin tjänst och sökte sig som frivillig till tyska armén.

För Tysklands räkning slogs Nils fram till början av 1918 då han i stället slöt upp den vita sidan i det pågående finska inbördeskriget. Här tjänstgjorde han som befäl över ett artilleriregemente fram till krigsslutet. Efter striderna i Finland återvände Nils till Sverige och återupptog sin militära bana inom den svenska armén.

Den 10 december 1915 höll författaren Marika Stjernstedt en presentation av sina anteckningar från den franska frontlinjen i KFUM:s hörsal på Birger Jarlsgatan 35. Presentationen kallades ”Ensam kvinna vid fronten” och gav väldigt otäcka skildringar av våldet vid frontlinjen.

Pacifism 

Under kriget var det ett brott att vägra göra militärtjänst, trots det gick Zeth "Zäta" Höglund, Ivan Oljelund och Erik Hedén till mobiliseringsstrejk. Strejken gick ut på att soldaterna skulle vägra att ingå i armén. De ställdes inför rätta och dömdes till långa fängelsestraff. 

Uppdaterad