Knyte från Kongofristaten. Donerad till Etnografiska museets samling av Ruth Walfridsson, missionär. Knytet består av fjädrar, omlindade med tyg och skinn. Användes av prästerna vid sjukdomsfall. Insamlat i Mazinga, dagens Demokratiska republiken Kongo. Termen fetisch har även använts för att benämna föremålet, en benämning som idag kan te sig problematisk, kolonial och diskriminerande.
Tjugosex år gammal anlände Ruth Walfridsson till Mukimbungu, den första av Svenska Missionsförbundets stationer i Nedre Kongo. Bara två år senare, 1893, hade den nygifta ”missionsbruden” blivit änka. Hon stannade ändå kvar i många år och engagerade sig i arbetet med att omvandla det talade språket kikongo till ett skriftspråk.
Ruth Walfridsson föddes 1865 i Stockholm. Hennes föräldrar var Victor Herman Dorph (född 1818) och Charlotta Olivia (född Falkenholm 1838). Hon var lärare, men skrev också brev och läroböcker samt översatte bibliska texter och annan kristen litteratur. Fast det under denna tid inte ansågs lämpligt för kvinnor att missionera på egen hand, gav hon sig ofta iväg själv till ensligt belägna byar. I hatt och snörkängor, klänning med hög krage, och med planscher av Kristus under armen, måste hon varit en ovanlig syn.
Sedan 1950 ligger hon begravd på Lidingö kyrkogård.
Insamlade föremål och material från hennes tid i Kongo donerades till Etnografiska museet åren 1894, 1897 och 1900.
