Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 86 som visar delar av Eriksdalslunden, Johanneshov, Årsta skog och Årsta samt näset vid Skanstull. Bladet innehåller också ett antal namngivna kvarter i Årsta som ritades in på bladet efter 1921. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
På näset mellan Årstaviken och Hammarby sjö finns en tomt med fastighetsbeteckning ”Grindsbruk 2”. Där låg stadens tullhus vid Skanstull. I övrigt är nästan alla fastigheter på bladet stadsägor. Bredvid tomten Grindsbruk 2 finns till exempel stadsägonummer 49, 52, 6094 och 285. Några fastighetsbeteckningar består av bokstavskombinationer, som ”ajx” i Eriksdalslunden. I bladets nedre del vid dåvarande Sundsborg finns utritade kvarter med namn som anspelar på gruvor, till exempel Grängesberg, Malmberget och Kopparberget. Kvarteren har ritats in på bladet efter 1921 och liknar ett förslag till stadsplan för del av Årsta från 1931, som inte blev utfört (stadsplan PL 1044).
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Observera att bladen kan ha fått tillägg efter 1921, som ritats direkt på originalbladet. Dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1932).
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägonummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
