Under 1900-talets första hälft skickades många fattiga skolbarn, som så kallade feriebarn, till familjer på landet under sommarledigheten.
Stockholms feriebarnsförening, med föregångare, var en organisation som skötte förmedlingen och ordnade med det praktiska inför feriehemsvistelserna. Det var viktigt att barnen hade rätt packning med sig inför resan. I minneslistan finns bland annat med ”strumpor jämte stoppgarn”, näsdukar, kam och tandborste.
Tanken med feriehemmen var att barnen skulle få komma ut på landet och få frisk luft och komma bort från smutsen och trängseln i storstaden. Behovet var stort och verksamheten växte snabbt och behövde organiseras. Det ledde till bildandet av Centralkommittén för feriebarns utsändande 1903. Kommittén bestod av personer från skolan, kyrkan och den sociala verksamheten i Stockholm. 1946 skedde en omorganisation och kommittén bytte namn till Stockholms feriebarnsförening.
