Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 7, som visar en liten bit av Norra Djurgårdens kust mot Lilla Värtan. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
Nästan hela området på blad 7 ligger utanför Stockholms kommun och innehåller därför ingen information. Längs ner till vänster syns en liten del av Norra Djurgården, den lilla udden till höger motsvarar Ugglebo vid Lilla Skuggan. Kustremsan hörde till en stadsäga och är numrerad 22. Registerkartan redovisar alltså bara mark som ingår i Stockholms stad, ön Tranholmen är därför inte utritad trots att den ligger inom bladets yta.
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Vissa blad har också fått tillägg efter 1921, som ritats dit direkt på originalbladet.
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägornummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
