I en skrivelse till avdelningsdirektören för sociala avdelningen diskuteras romernas situation i samhället. Många romer bodde vid den här tiden i husvagnar på lägerplatser.
Att erbjuda dessa romer lägenheter sågs nu som ett sätt att integrera dem i samhället.
"Vid evakueringen av zigenarlägren och nödbostäderna under vinterhalvåret 1963-1964 kunde praktiskt taget samtliga zigenarfamiljer i Stockholm beredas hyggliga bostäder, varvid flertalet erhöll moderna lägenheter. Härigenom förändrades zigenarbefolkningens situation i väsentlig grad och förutsättningar finnes nu på ett helt annat sätt än tidigare till en succesiv integrering i samhället."
Men det fanns också farhågor med att erbjuda romerna bostäder i flerfamiljshus:
"Zigenarbefolkningens trivsamma gästfrihet och benägenhet att samlas i stora skaror för att fira olika händelser passade utmärkt väl när de bodde i läger och deras högljudda livsyttringar inte störde någon. I de moderna små lägenheterna är situationen en helt annan och långvariga fester som kan vara i flera dygn innebär ofta grova störningar för omgivningen med skadade relationer som följd."
Skrivelsen är undertecknad av ”zigenarkonsulent” Nils Wall, som hade i uppgift att bistå romerna i deras integrering i samhället.
Idag används inte längre ordet zigenare, då det betraktas som nedsättande. I stället använts ordet romer.
