Stiftelsen Hem för Ungdom startade 1945 och drev så kallade hotellhem för ungdomar. Verksamheten kan liknas vid kollektivhus, med vissa gemensamma ytor och aktiviteter.
Så här skrev stiftelsen i sina stadgar:
”Stiftelsen skall ha till ändamål att arbeta för tillkomsten av goda hem i Stockholms olika stadsdelar för ensamstående mindre välsituerade ungdomar i uppväxt- och utbildningsåren i syfte att befrämja skötsamma ungdomars utveckling och utbildning till goda yrkesmän och medborgare genom skapande av en uppfostrande miljö och låga bostadskostnader.”
För att få bo på ungdomshotellen skulle man vara minst 15 år och högst 25 år. De ungdomar som kunde få plats skulle vara skötsamma och kunna visa det genom betyg och intyg från skola och arbetsgivare.
Till de flesta ungdomshotell hörde en restaurang. För att ungdomarna skulle få goda matvanor var det tvång på att köpa matkuponger som lades på hyran. I hyran ingick också städning och tvätt.
Stiftelsen Hem för Ungdom var verksam mellan åren 1945-1980. Under den tidsperioden fanns det ungdomshotell i band annat Björkhagen, Gubbängen, Hägersten, Hässelby, Tumba och Enskede.
Den övre åldersgränsen på 25 år mjukades succesivt upp och försvann helt 1972. Då ändrades namnet från ungdomshotell till bostadshotell.
