År 1874 slogs portarna upp till Sveriges mest fashionabla hotell, Grand Hôtel i Stockholm. Tack vare nytänkande vd:n Wilhelmina Skoghs drivkraft, envishet, mod och begåvning lyckades hon lyfta verksamheten och bli en av landets mest framgångsrika företagsledare inom hotell- och restaurangbranschen. Följ med till Grand Hôtel!
Grand Hôtel hade byggts av den franske invandraren Régis Cadier som sedan 1852 varit verksam inom Stockholms hotell- och restaurangnäring. Det var han som införde den djärva nyheten i Sverige att förse varje restauranggäst med en ren servett. Men det var Wilhelmina Skogh som introducerade olivoljan för svenskarna och satte hotellet på kartan när hon lät bygga annexet Vintergården - som blev en internationell sensation. I samband med att det svenska järnvägsnätet byggdes ut i slutet av 1800-talet startade och drev hon flera restauranger och hotell i närheten av de nya stationerna vilket banade väg för toppjobbet som chef för Grand Hôtel i Stockholm år 1902.
Inläst och skriven av Centrum för Näringslivshistorias arkivpedagog Anahi Davila Eriksson. Inspelad och klippt av Rita Feldman, våren 2023 på Centrum för Näringslivshistoria. Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria.
Fotograf: Petersens, Lennart af (1913-2004). Stockholms stadsmuseum
Södra Blasieholmshamnen 8, Grand Hôtel
Vi står framför det fashionabla Grand Hôtel här på Södra Blasieholmshamnen 8 i Stockholm. En plats som länge varit hem åt kändisar, storslagna events samt vanliga livsnjutare från när och fjärran.
I dag är Grand Hôtel ett världsberömt 5-stjärnigt hotell och kunglig hovleverantör. Men det här med hög standard på svenska hotell har inte alltid varit en självklarhet. På 1800-talet täckte svenska hotell övernattningsbehoven men inte standarden som ofta upplevades som låg av utländska resenärer.
Det saknades även ett högklassigt storhotell här i huvudstaden när tillströmningen av dessa internationella turister blev allt större. Därför fick den franske invandraren Regis Cadier, som var verksam inom Stockholms hotell- och restaurangnäring, i uppdrag att tillsammans med arkitekten Axel Kumlien ta fram ett lyxhotell som stod klar år 1874.
Och går vi in genom entrédörren här framför oss så möts vi av den vackra hotellobbyn och här bland konsten som pryder väggarna hänger ett porträtt av Wilhelmina Skogh. Men vem var hon som hotellets anställda än i dag hälsar på när de passerar lobbyn?
Wilhelmina Skogh var gotländskan som lyckades med det osannolika i 1800-talets Sverige - att som kvinna revolutionera den svenska restaurang- och hotellbranschen. Hotell hade ju funnits i landet sedan början av 1800-talet men den svenska hotellbranschen såg ljuset först under senare delen av detta århundrade då turismen började växa sig stor till följd av förbättrade kommunikationer och ökat välstånd. Men hur lyckades Wilhelmina Skogh som kvinna göra revolt inom en mansdominerad bransch som denna?
Redan som 13-årig flicka hade hon ensam lämnat Rute på Gotland för Stockholm och efter att ha arbetat som barnflicka fick hon jobb på den renommerade restaurangen Strömparterren på Helgeandsholmen som ligger här framför Grand Hôtel. Det var förmodligen där hon fick idén om att driva eget när hon under arbetet blickade över strömmen mot Grand Hôtel.
Då dessa restaurangvagnar på tågen saknades vid denna tid började järnvägshotell att resas intill stationerna. Den då 26-åriga Wilhelmina hade hunnit arbeta i ett år på järnvägsrestaurangen i Storvik när hon i november 1876 ansökte om att hyra en tomt vid stationen. Hon bygger ett eget järnvägshotell - Storviks järnvägshotell och inom 10 år har hon köpt hotellet i Bollnäs och tagit över ledningen på turisthotellet i Rättvik. Wilhelmina arrenderade jaktmarker och erbjöd jakt och fisketurer för att locka turister samt drog telefonlinjer till sina hotell under en tid där äventyrsturism och dagens självklara tekniska apparater inte ens fanns.
Hon erbjöd hotellgästerna inte bara naturupplevelser och kommunikationer utan även god mat. Wilhelmina tyckte att branschen var för trög i Sverige och åkte hon utomlands för att få nya idéer och inspiration. Där lärde hon sig att grönsaker var viktigt i det franska köket och införde råa grönsaker och olivoljedressing i Storvik – i en tid då svenskarna inte visste vad olivolja var för något. Och då hon även ersatte det dyra köttet på menyn med egenodlade grönsaker ökade vinsten med 20 procent.
Efter flera resor till London lyckades hon få i gång ett samarbete med turistpionjären Thomas Cook, personen som grundade massturismen och skapade resechecken och hotellvouchern. Wilhelmina tog efter och skapade kuponger som gav övernattningar på hennes hotell och som gick att köpa både i London och i Stockholm.
Samtidigt i Stockholm på Grand Hôtel gick det mindre bra – det behövdes helt enkelt en ny chef som kunde lyfta stället i början på 1900-talet. Då Wilhelminas goda rykte nådde ända ner till Grand Hôtels styrelserum blev hon handplockad och fick i uppdrag att vända på den nedgående trenden på det renommerade hotellet.
Med inspiration från hennes många resor födds idéen om Vinterträdgården – ett annex som kom att bli världsberömt. Men bygget blev för dyrt och gästerna uteblev på grund av den svenska storstrejken som lamslog hela landet. Wilhelmina får ta skulden, styrelsen vill bli av med henne och hon tvingas sluta.
Som chef för Grand Hôtel blev Wilhelmina Skogh Sveriges högst avlönade kvinna och ett välkänt namn även utanför landets gränser. Och i dag är hon högst levande på Hotellet – där en av de största sviterna är döpt efter henne och hennes porträtt vakar över alla gäster och anställda i lobbyn.
