Möblerna är till borgarrådet Carl Juhlin-Dannfelts tjänsterum. Ritningen innehåller alla rummets möbler, bland annat skrivbord, telefonbord, karmstolar, skrivstol, ett runt bord, bokhylla med underskåp, dokumentskåp och klaffbord.
Möbelarkitekten har ritat med tydliga konturer i tusch på ett transparent papper. Det tunna pappret har gått sönder med tiden och ena hörnet har fallit bort. En länstol och en soffa är överkryssad och valdes antagligen bort. Ritningen är odaterad, men troligen utförd 1920-1921.
Formgivaren Carl Malmsten ritade möbler till alla borgarrådsrum, med varierad utformning samt individuell möbeluppsättning beroende på borgarrådens önskemål.
Carl Malmsten utformade många olika möbler i Stadshuset, bland annat till Rådsalen, Rådskorridoren, Rådshallen, olika samtalsrum och den stora Vestibulen. Han gjorde också typritningar till tjänstrumsmöbler för chefer, tjänstemän och vaktmästare.
Se mer
Se under "Mer i Stockholmskällan" för andra stadshusritningar av Carl Malmsten.
Om du använder ritningen som källa ska du alltid ange arkitekt eller arkitektkontor (om uppgiften finns). Ange också var originalritningen finns och objekt-ID. Om du använder beskrivningen av ritningen som källa ska du skriva ut url-länken i adressfältet och datumet då du hämtade informationen. Exempel: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/8992 Hämtad 2023-06-12.
Arkitekt
Malmsten, Carl (1888-1972)
Skapad
1920 - 1921
Utgiven av
-
Objekt-ID
Stockholms stadsarkiv
SE/SSA/0343 Stadshusnämnden, serie J 9, ritning NS 195:3613 (odaterad, ungefärlig datering)
Om du har frågor om den här ritningen ska du kontakta det museum, arkiv eller bibliotek där originalritningen finns. Ange länken till textens sida i Stockholmskällan så är det lättare för dem att hjälpa dig vidare.
Du får använda materialet i undervisningssyfte om du anger upphov (konstnär/arkitekt/fotograf/författare). Om du delar eller publicerar materialet offentligt behöver du söka tillstånd av upphovsrättsinnehavaren/hens arvingar. Upphovsrätten gäller fram till och med 70 år efter upphovspersonens död. Därefter är det helt fritt för alla att publicera bilden vidare, men upphovsperson ska alltid anges. All publicering och vidarespridning sker på eget ansvar.
