Änkan Christina Nyberg var fattig och saknade släktingar som kunde hjälpa henne. Hennes enda hopp var att få en plats på det så kallade Drottninghuset, som var ett boende för äldre fattiga kvinnor.
Så här skrev Christina i sin ansökan:
"Ansökan
Till Direktionen öfver Drottninghuset i Stockholm
Wärdigaste Förlåta att en olycklig tager sin Tillflykt till Direktionen öfver Drottninguhset med milda och Meniskoälskande hjerta förskjuter Säkert icke en bönfallande se sig beröfvad alla Utvägar för sitt uppehälle, Min man var hamnbetjening här i Stockholm, han efterlemnade mig Sin sörjande Enka i de mest tryckande omständigheter jag hafva inga slägtingar till vilkas Välvilja jag kunna taga min tillflykt till, och mitt enda hopp är stäld till Direktionen för att blifva intagen på Drottninghuset och få åtnjuta de förmåner som der bjudes på för min återstående lefnad. I det jag förtröstansfullt motser ett lugnande Svar, har jag med djupaste vördnad äran framhärda.
Stockholm den 1 Februari 1897
Christina Juliana Nyberg född Bruse. Enka
Min nuvarande adress är Rådmansgatan 77 1 tr upp"
Drottninghuset byggdes 1689 och var från början en fattigstuga för både kvinnor och män. Från 1720 ändrades bestämmelserna och endast kvinnor kunde få bostad här.
Namnet Drottninghuset kom sig av att drottning Ulrika Eleonora var en av de som gett bidrag till huset. De inskrivna fick både husrum och ekonomisk hjälp. Förhållandena var enkla med sovsalar som var delade i bås med skynken emellan. I varje bås fanns det plats för säng, stol och en mindre byrå eller ett litet bord.
Drottninghuset finns kvar än idag (2023) och förmedlar lägenheter till kvinnor som är mellan 60-80 år och har det svårt ekonomiskt.
