Christofer Carlander var skeppsläkare på Enigheten 1787-1788, då skeppet seglade för svenska Västindiska kompaniet till Saint-Barthélemy. Carlander förde resedagbok och beskrev den svenska kolonin. Hans anteckningar tolkades och trycktes 1979 i boken ”Resan till S:t Barthélemy. Dr Christopher Carlanders resejournal 1787-1788".
Skeppet Enigheten seglade från Stockholm den 31 oktober 1787 och kom fram till Saint-Barthélemy i Karibien den 11 februari 1788. Ön Saint-Barthélemy var en svensk koloni mellan 1784-1878 och hamnstaden Gustavia fungerade som ett handelscentrum. Det var även tillåtet att bedriva slavhandel (fram till 1830) och att äga slavar (fram till 1847).
Bokens första kapitel innehåller Carlanders dagbok för resan från Sverige till Saint-Barthélemy. Där nämns både personer ur besättningen och passagerade som följde med Enigheten till kolonin, bland annat tjänstemän för det svenska Västindiska kompaniet och en "Madame"/"Mamsell Swensson".
Kapitel 2 återger Carlanders beskrivning av kolonin och förhållanden där. Han nämner bland annat slavlagar och bestraffningar, vissa slavägare, nationaliteter i Gustavia, svenskar på ön, fartyg som anlänt från Sverige, handlare, byggnader, mat och kläder.
Bokens utgivare har lagt till en kort historik om Saint-Barthélemy fram till 1787, biografiska data om Christopher Carlander, ett personregister till hans anteckningar och vissa biografiska data om personerna som ingår. Som bilaga finns även Carlanders dagbok för en del av tiden på kolonin och hemresans första dagar.
Exempel ur boken - rasistiska ord
I Carlanders anteckningar omnämns svarta förslavade människor/slavar med det så kallade n-ordet. Nedan följer några citat om slaveri och där har originalordet ersatts med [n-ordet], eftersom ordet är rasistiskt och har en så starkt nedlåtande innebörd. Några uppslag med den tryckta originaltexten finns bifogade under rubriken "Dokument".
Det är skrämmande att läsa om slavlagarna och de bestraffningar som användes mot slavar på den svenska kolonin (citat, sid 82):
”Angående Policen: ingen får röka på gatorna mot plikt af 50 pieces of eight – el. femtio lashes för en [n-ordet] – Ingen [n-ordet] få gå ute efter kl 9 om afton utan lykta eller sedel från Masa; annars tas han in i wagten och löses ut med 1 pieces of 8 el. 15 lasches” [---]
– Ingen [n-ordet] får rida på gatan mot 20 slag – [n-ordet, plural] får ej sälja ur korg utan tillstånd af Gouverneuren – En Masa får ej ge sin [n-ordet] mer än 29 slag och inte med cowskin; fordras mer får det anmälas och de får sitt straff wid wagten af Liwerpool med smällpiska – för mindre brott stå [n-ordet, kvinnlig form plural] i en sort stock med hufwud och armar – [n-ordet, plural] som rymt bära halsjärn eller länkar och järn om benen eller lifwet.”
”Lasches” eller ”slag” är piskslag/piskrapp, ”cowskin” är läderpiska, ”Pieces of eight” och "Pieces of 8" motsvarar böter i spanska dollar, ”Masa” betyder slavägare och ”Liwerpool” var en slav som utdelade straff. Boksidan med citatet ovan finns bifogad under rubriken "Dokument".
Om slavarnas mat och hus skriver Carlander (citat, sid 68):
”[n-ordet, plural] få ej annat än en sill (Amerikansk eller Swensk) om dagen samt litet manjoque mjöl, hwilket de röra ihop med watn i en Calabass, äfven få de litet soppa. – Deras hus äro små och usla, kan tänka."
Det framgår att förslavade männsikor utnyttjades i offentliga arbeten för den svenska kolonin (citat, sid 68):
"När [n-ordet, plural] hyras ut till Staden betalas 4 escallins om dagen till ägaren och en dito till [n-ordet, singular] för mat eller också får han 1 stop mjöl och ½ bouteille rum (1/8 Gallon) – De äro fria från 8 till 9 fm. och från 12 till 2 em.”
Carlander nämner också plantageägare utanför staden och hur många slavar de äger (citat, sid 66):
”Inwånarne på landet äro största delen lata, usla och fula – De bästa planteurerna äro Jean, Pierre och Charles Bernié, Giraud i St Jean, Berry i Grand Fond, Brun wid grande Saline, Jean Pierre i Colombier, Manchester och Ab. Blyden Esqv. – Dessa och många flera bo i hus, resten i hyttor flätade af lianner eller petit myl och täckte med samma el. andra palmlöf. – De förra ha 20, 50, 60 [n-ordet, plural], de senare ganska få.”
Enigheten kapas av ryskt fartyg
Hemresan påbörjades den 8 juli 1788. Samma sommar startade Gustav III krig mot Ryssland och Enighetens färd fick ett dramatiskt slut. Skeppet kapades av ett ryskt fartyg utanför den svenska västkusten och sjömännen hamnade i rysk fångenskap. Läkaren Christopher Carlander släpptes dock i Köpenhamn. Gustav III:s ryska krig pågick från juni 1788 till augusti 1790.
Under "Mer i Stockholmskällan" finns post om besättningen på Enigheten 1787-1788 och om Enighetens första resa till svenska Saint-Barthélemy år 1784-1785.
