Uppslaget för Enigheten i mönstringsboken, som har gulnade sidor och handskriven text i 1700-talsstil.
Text
Författare: Stockholms sjömanshus. Stockholms stadsarkiv

Besättning på "Enigheten" i rysk fångenskap efter resa till Saint-Barthélemy 1787-1788

Enigheten avseglade från Stockholm i oktober 1787 och kom fram till svenska kolonin Saint-Barthélemy i februari 1788. Återresan påbörjades efter fem månader, i juli 1788. Samma sommar hade Gustav III startat krig mot Ryssland. Resan fick ett dramatiskt slut - skeppet kapades av ett ryskt fartyg och sjömännen tillfångatogs.

I Enighetens mönstringslista finns korta anteckningar om besättningens öde. Åtta sjömän står noterade som döda. Exempelvis står ”död i Kartof i ryska fångenskapen” vid kocken Eric Broman, ”död i Reval” vid matrosen Anders Westin och ”död på Ryska Ammiral Skeppet” vid timmermannen Petter Lenberg. Gustav III:s ryska krig pågick från juni 1788 till augusti 1790. De sjömän som överlevde fångenskapen kom hem mellan november 1790 och juni 1791. 

Kolumnerna i listan står för befattning och namn, hemort, ålder, civilstånd, hyra/lön, det sjömanshus personen tillhör samt anteckningar. Enighetens kapten hette Johan Nicholaus Damp, besättningen var 25 man och skeppet seglade för det svenska Västindiska kompaniets räkning. Damp och några ur besättningen hade redan 1784-1785 seglat Enigheten till S:t Barthélemy, i samband med att kolonin blev svensk.

I besättningen ingick också skeppsläkaren Christopher Carlander (kallad "Christian" i listan). Carlander förde dagbok under resan och beskrev kolonin utifrån sin vistelse där. Hans handskrivna anteckningar trycktes 1979 i boken ”Resan till S:t Barthélemy. Dr Christopher Carlanders resejournal 1787-1788”. Under "Mer i Stockholmskällan" finns en separat post om Carlanders anteckningar, med exempel ur resedagboken. 

Tolkning av texten 

Under ”Dokument” finns en bild på Enighetens mönstringslista med transkriberad (tolkad) text. Allra sist i listan finns en 15-årig kajutvakt som ser ut att heta ”Gecke Negers”. I registret till mönstringsboken finns ingen kajutvakt under det namnet. Det är oklart om tolkningen är rätt, om det andra ordet är ett efternamn eller om betydelsen är det rasistiska n-ordet.

Som jämförelse finns också en besättningslista för Enigheten från ett annat arkiv (Handelskollegiet, Sjöfartskontrollen). Den andra besättningslistan finns också bifogad under ”Dokument” och däri är kajutvaktens namn skrivet som ”Jäck, en Niger”. Pojken Gecke/Jäck (Jack?) verkar inte fått någon lön, till skillnad från de andra sjömännen.

Läs mer

Det fanns också ett antal passagerare med på Enighetens resa till Saint-Barthélemy 1787-1788, bland annat tjänstemän för det svenska Västindiska kompaniet och en kvinna som kallas Mamsell Swensson. I mönstringslistan står dock bara namn på besättningen, inte passagerare. 

Kapten Damp hade seglat Enigheten till svenska Saint-Barthélemy en gång tidigare, år 1784-1785. Det var strax efter att Sverige bytt till sig ön från Frankrike. Mönstringslistan från den resan finns länkad under ”Mer i Stockholmskällan”.

Ön Saint-Barthélemy ligger i Karibien och var en svensk koloni mellan 1784-1878. I den svenska kolonin Saint-Barthélemy var det både tillåtet att bedriva slavhandel (fram till 1830) och att äga slavar (fram till 1847). Även svenska Västindiska kompaniet, som bildades 1786 med Gustav III som delägare, hade tillstånd för slavhandel.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad