Skeppet Fäderneslandet avseglade från Stockholm i oktober 1793. Första destination var Lissabon i Portugal och skeppet återvände från "America" först två år senare, i oktober 1795. Nutida forskning* har visat att Fäderneslandet fungerade som slavskepp under delar av resan och att det kom till den svenska kolonin Saint-Barthélemy i Karibien med cirka 240 förslavade afrikaner år 1795.
Handlingen ingår i Stockholms sjömanshus mönstringsbok från 1793. Den berättar om Fäderneslandets besättning, redare, första destination och varifrån skeppet återvände. På den högra sidan finns några ledtrådar till att skeppet var i Saint-Barthélemy 1795. Kapten Petter Fahlgren har tillägget: ”Död uti St Barthelemy den 23 juni 1795”. På ön avlider också kajutvakten Petter Henricsson, som var 18 år vid avresan, och några nya sjömän blir antagna på kolonin. Skeppet återvände med Johan Sommar som kapten.
Fäderneslandets redare var Lars Reimers. Han var en av de största skeppsredarna i Stockholm och verkställande direktör för svenska Västindiska kompaniet. Det var ett handelsbolag som verkade mellan åren 1786-1805 och även hade tillstånd att bedriva slavhandel mellan delar av Afrika och Karibien. Gustav III var (innan han dog 1792) den största enskilda ägaren i Västindiska kompaniet. Redaren Reimers namn står skrivet nere till vänster på handlingen, efter anteckningen ”Ank. ifrån America och afm.”.
Den karibiska ön Saint-Barthélemy var en svensk koloni mellan åren 1784-1878. Hamnstaden Gustavia var en handelsplats för varor från Karibien, Europa och Amerika. På svenska Saint-Barthélemy bedrevs slavhandel ända fram till 1830. Slaveriet – att äga förslavade människor – blev förbjudet i kolonin först 1847.
Vad står i mönstringsboken?
Under rubriken "Dokument" finns en bild med transkribering (tolkning) av texten samt en förklaring till några förkortningar. En mönstringsbok är ett på- och avmönstringsregister över sjömän på olika fartyg. Överst står typ av fartyg och namn: ”Skeppet Fäderneslandet”. Efter namnet står hur tungt lastat det är i läster, som är ett äldre tyngdmått för fartyg: ”161”. Överst till höger står bokens sidnummer ”311”.
Besättningen listas efter befattning, med kapten överst. Kolumnerna motsvarar: befattning och namn, ort, ålder, civilstånd (gift eller ogift), lön/hyra, det sjömanshus personen tillhör samt anteckningar om sjömännen. För Fäderneslandet står bara anteckning om sjömanshus om det är annat än Stockholms sjömanshus.
Den högra sidan är full av anteckningar om besättningen och om de har återvänt (”hemkomit”). Flera sjömän har dött, utgått eller rymt under resan och nya besättningsmän har anställts i deras ställe. Exempelvis har matroserna Matts Forsberg och Anders Petterson samt kocken Jonas Wickman rymt i Lissabon den 16 december 1793 och matrosen Fredrik Enbom, som ”rymt från Örström”, har anställts på Saint-Barthélemy och återvänt med Fäderneslandet.
Petter Fahlgens bouppteckning
Under "Externa länkar" finns länk till kaptenen Petter Fahlgrens bouppteckning, som är digitalt publicerad i Nationell Arkivdatabas (NAD). Däri anges platsen han avled på så här: "Coopvaerdie Capitainen Petter Fahlgren, som d: 15 junii 1795, under en sjöresa ombord på skeppet Fäderneslandet, i hamnen Gustavia på ön St Barthelemeij i Westindien, […]”
* Informationen om att Fäderneslandet fungerade som slavskepp under delar av resan samt antal slavar som forslades med skeppet till Saint-Barthelemy är hämtad ur historikern Fredrik Thomassons bok "Svarta S:t Barthélemy. Människoöden i en svensk koloni 1785-1847", sidan 58-59 (utgåva år 2022).
