Under 1700-talets första hälft pågick en kamp mellan statskyrkan och grupper av kristna, ofta kallade pietister, som inte kunde förlika sig med kyrkans syn på religionen och religionsutövningen. Som ett resultat av detta kom Konventikelplakatet 1726, en förordning som förbjöd bönemöten i hemmen, med undantag för familjeandakter. Som ett resultat av detta bildade en del antikyrkliga men djupt kristna personer gemensamma hushåll - man flyttade helt enkelt ihop så att man kunde hålla familjeandakt tillsammans.

Stockholms domkapitel, i samtiden oftast kallat Konsistorium, var vid den här tiden stadens högsta kyrkliga myndighet. Ofta blev de "irrläriga" förhörde av Konsistorium, och ibland blev de även dömda till fängelse av världslig rätt på grund av sin avvikande tro.

I Konsistoriums arkiv finns den här kopian av en mantalsuppgift bevarad. Mantalsuppgiften skickades in till myndigheterna som underlag för bland annat beskattning, ungefär som vår tids deklaration alltså. Den här mantalsuppgiften kommer från tio personer som bor tillsammans i Mommas hus på Södermalm. Helt öppet förklarar här hushållets medlemmar här sin fria syn på religionen. De jobbar till exempel inte utan förlitar sig på att Gud ordnar med mat och kläder åt dem. Detta helt i strid med kyrkans påbud om arbetets helgd. De lever också i jämlikhet, påstår de. Här "anses ingen ibland oss för husbonde eller Matmoder, ei heller någon för dreng eller piga; utan vi söka inbördes för Guds skill tiena hvar annan".

Hela mantalsuppgiften renskriven:

Copia d. 13 Octob: 1736

Såsom i följe af Mantahls Commissariernas Instruction innom Stockholms Stads Jurisdiction, dem tilkommne vid Mantahlskrifningen för åhr 1736, uti följande måhl, at i synnerhet hos hyresmän och giäster giöra sig noga underkunnoga; nembl. 1:o af hvad nation hvar och en är. 2:do dess Character och ålder, 3:o hvadan de äro komne. 4to til hvad ändade sig här i staden uppehåller. 5to huru lenge de täncka här förblifva. 6to hvars och ens handel, nähring och Embete. 7mo huru många Personer finnes i hvart och et hushåld eller matelag. Altså lemnas til följe häraf vederböranden til behörig efterrättelse om dem, som bebo den första våningen af Numero 113 på Wolmar Yxkullsgatan och Södermalm. Nembl,

1o Jag Carl Michael von Strokirck, är född i Lifland åhr 1702 och hafver hans Kongl. Majts fullmackt samt afskied för Conducteur vid Fortification; kom sidstledit åhr at här giästa, sedan iag tilförena mig någon tid hos min svåger Baron Carl Cederhielm vid hans Gård på Landet uppehållit. Til hvad ända iag mig här i staden uppehåller, svaras, at det skier såvida iag finner sådant vara Guds villia öfver mig likmätigt; under hvilckens disposition iag ock framtiden lämnar utan at hafva för mig någon viss pension, Capital, tienst lekamlig handtering eller näring til mitt naturliga lifs stöd och utkomst.

2. Jag Sven Rosén. Studiosus från Upsala, af Götheborgs nation, 27 åhr gammal, uppehåller mig här utan at Praeceptorera. Mitt studium eller åhåga är, at upsöka och bevandra den vägen som genast bär til Christum, och den heliga Saligheten; som i hans korss nedlagd är, E br: 10: 33. Cap: XI: 25. Från Upsala kom iag vid slutet af sistledne Aprili, och hafver mig ingen viss termin föresatt, huru lenge iag här skall förblifva, utan vil i det såssom alt annat Dependera af Gud, åt hvilken iag i trone gerna öfverlåter omsorger för morgondagen.

3:o Jag Christian Eberhardt af Skånsk nation, 18 åhr gammal, blef åhr 1723 hijt sänden af min herr fader, Ryttmästaren Johan Jacob Eberhardt, at lära mig, de til Bergvärket hörande Vetenskaper. Här uppehåller iag mig, mädan Jag finner det vara mig nyttigast. Jag står intet i någons tienst, idkar eij heller någon viss handtering til min nähring och uppehälle. Utan vare det herranom hemstält, som himmel och Jord uppehåller! åth hvilcken omsorgen för alla tilkommande tider och dagar i all måhl billigt lämnas och upoffras.

4:o Jag Anders Weström född i Upland åhr 1701 hafver lärdt Sämske makare handtvärket här och uthom lands. För fem åhr sedan blef iag här i Staden mästare. Sidstledit åhr vid Michaëlis tijd, lemnade iag mästerskapets bruk på det lofliga Handels Collegii tilstånd; i mening at för vissa orsaker begifva mig uthomlands. Men som det drögde förlångt ut på vinteren, nödgades iag til våhren här qvarblifva. Och sedan iag bemälte resa jämvähl i Våhras upskutit, fick iag intet låf at såssom mästare idka bemälte handtvärk utan Borgare Eeds afläggande; hvilcket mitt samvete, för de i en vidlyftig skrift til Embetet och handels Collegium samt och två åhr förut ingafs ock en vidlöftig skrift til högvälborne hr Justitia Cancelleren af mig om Eeds svärjande, anförda skiählen, mig eij tilåter. Gudi hemställer iag min öfriga lefnads tid, til dess försorg och för svar, huru vida iag mig af bemälte handtvärck, utan mit samvets förkränckande får betiena eller intet!

5. Jag Simon Öhman född i Nyland, är nu af 33 åhrs ålder. Tilförena har iag in- och uthomlands arbetat för Skomakare gesäll, der efter var iag inemot et åhr hos välborne herr Carl Henric Grundelstierna: begaf mig för et åhr sen hijt til staden i tancke at resa uthomlands, men blef genom en emillan kommande Tings stämning för bönedags kyrkiogångs försummande från resan afhindrad. Nu afbidar iag Communication af Kongl. Hofrättens dom, och som iag drages med en skröpelig kropp, så kanjag eij giöra profession af handtvärcket. Stundom då krafterna tillåtit, /: och min vigtigare kallelse til Guds rikes och rättfärdighets sökande eij afhindrat mig :/ så har iag arbetat til min nästas tienst i kärleken, utan at der vid hafva afseende på min försorg och nähring, hvilcket med mehra iag anförtror den goda Gudens faderliga omvårdnad.

6. Jag Carl Elffström är född i Bergslagen, har lärdt Snickare handtvärket och tient för gesäll här i staden och i Strängnäs, hvarifrån iag i fiohl måste siukliger begifva mig til min K: fader, Berggevalliern i Follkiär= Sockn, som der lät mig införas i mantahl. Dit täncker iag ock begifva mig tilbaka, efter Guds styrelse, så snart iag blifver rätt frisker.

7. Jag Margareta Utterbom född i Östergiötland af Kyrkioherden Philip Utterbom, hafver här i staden dehls tient hos herrskap, dehls undervisat barn i sömande, tils iag för et åhr sen begaf mig hijt, at destå ledigare i stillhet söka min siäls eviga vältrefnad i Gudi. Nu går iag min Nästa frivilligt til handa med den tienst som Christendomen fordrar och iag förmåhr efter Guds styrelse, den iag utvaldt til mitt försvar, försörjare och förmyndare.

8. Jag Hedvig Lampa född af Notarien vid Kiämnäes Rätten i staden Jacob Lampa, har eij varit stadd i någons tienst, åstundar at allenast lita på min Guds försorg och försvar både til kropp och siäl.

9. Jag Maria Lexelia född i dahlarna af Capellan Nils Lexelius i [X] Sockn, har efter fadrens död städse varit i andras tienst. Hela sidstledne Sommar låg iag siuk af frossan i Östmo Sockn på Landet, och kom i höstas siuklig hijt til Staden, och är ännuännu intet rätt frisk. Jag vet intet huru lenge iag skall vara här, utan önskar at Gud ville styra för mig både det och alt annat, och at iag med lika sinne i frid må af herrens hand kunna emottaga ondt och godt vid hvarje stund och tilfälle. 

10. Jag Christina Ryding, född i Östergötland, af kyrckioherden Eric Ryding, togs nu i höst med mitt samtycke af herr Strokirck uhr des systers fru Baronessan Cederhielms tienst, at, utan vilckor på tid och andra utvärtes omständigheter, mig här efter Guds behag uppehålla.

x x x x

Ofvannämde tio personer giöra således et husholl eller matelagt til sammans, så länge Gud behagar och hvar och en finner det vara den högstas villja öfver sig likmätigt at här vistas. I medler tid anses ingen ibland oss för husbonde eller Matmoder, ei heller någon för dreng eller piga; utan vi söka inbördes för Guds skill tiena hvar annan, och vår nästa oförskylt, såsom Christus oss tient hafver. Psalm: 133.
Stockholm dn 29 Dec: 1735.

Carl Michael von Strokirck.