Tisdagen den 5 juni 1917 skulle statsminister Carl Swartz (Nationella partiet) besvara Hjalmar Brantings (Socialdemokraterna) interpellation om allmän och lika rösträtt. Polisen befarade att demonstrationer skulle komma att äga rum på flertalet platser runt om i staden, varför polismästaren Vilhelm Tamm lät placera ut poliser och militärer på flera platser i innerstaden. En av dem som fanns på plats vid upploppet på Gustaf Adolfs torg var den ryske medborgaren Josef Skoutelsky.
Josef Skoutelsky tillhörde som rysk politisk emigrant kretsen kring den ryske revolutionsledaren Vladimir Lenin, under dennes tid i exil i Schweiz. Skoutelsky kom till Stockholm den 16 maj med ett av de två speciella tåg som våren 1917 förde ryska emigranter från Schweiz till den pågående revolutionen i Ryssland. Till skillnad från de övriga resenärerna fortsatte Skoutelsky inte till Ryssland, utan stannade kvar i Sverige och började arbeta på NK:s damskrädderi.
På eftermiddagen den 5 juni hade Skoutelsky lämnat sin arbetsplats för att tillsammans med en kamrat se vad som hände utanför riksdagshuset. Där hamnade han i ett tumult och var en av tre personer som häktades. Förutom Skoutelsky häktades även ölutköraren Anders Gustaf Johansson och arbetaren Harry Holmberg, dock ej tillsammans. Det var bara Josef som dömdes för "sina gärningar" under upploppet. De andra två släpptes efter några dagars förhör.
Skoutelsky ska ha utdelat ett knytnävsslag mot polisen Jöns Borgs huvud, men han hävdade att slaget mot polisen föranletts av en stöt som han själv fått i magen så att det svartnade framför hans ögon, och att han enbart lyft sin högra arm för att skydda sig. Om detta kan du läsa mer i polisrapporten här bifogad som pdf.
I Stockholms rådhusrätt dömdes Josef Skoutelsky till tre månaders straffarbete på Långholmen med påföljden utvisning. På grund av det oroliga läget i Ryssland beslöt dock kungen att utvisningen kunde vänta. Skoutelsky valde ändå att på egen hand lämna Stockholm. Han reste till Ryssland med ett ångfartyg den 28 september 1918.
Under första världskriget skärptes kontrollen över utlänningar i Sverige. Från 1917 måste man ha viserat pass för inresa i landet. På Stockholms stadsarkiv finns därför ett stort antal personakter rörande människor som har ansökt om uppehållstillstånd. Dessa finns i Polisens utlänningsavdelnings arkiv. Du kan läsa mer om migration under Tema migration
