Text

Öfwer-Ståthållare-Embetets Kungörelse och Erindran, Om Det i Författningarne stadgade answar på oloflige utflyttningar utur Riket, samt Resandes öfwerförande till Utrikes orter, utan Pass. 1804.

För att få resa inom eller utom Sveriges gränser krävdes pass redan på 1500-talet. Myndigheterna ville att folk skulle kunna indentifiera sig och tala om i vilket ärende de reste. Passtvånget upphörde 1860, men infördes igen för utrikes resor i samband med första världskriget 1917.

Här en kungörelse från 1804 med regler om pass för resande ut ur landet och vilka böter som de fick betala som bröt mot förordningen. Texten lyder:

"Öfwer-Ståthållare-Embetets Kungörelse och Erindran, Om Det i Författningarne stadgade answar på oloflige utflyttningar utur Riket, samt Resandes öfwerförande till Utrikes orter, utan Pass.

Gifwen Stockholm den 24 Januarii 1804.

Uti Nådigt Circulaire under den 10 sistledne Maji, angående de emot utflyttningar widtagne Författningars handhafwande, är af Kongl. Maj:t, Öfwer-Ståthållare-Embetet, ibland annat anbefalt, at genom allmän Kungörelse underrätta Stadens Inwånare, om de olägenheter och det answar, så wäl Utflyttningar som Utrikes Resandes öfwerförande utan Pass, efter Författningarne drabba. Och har wid werkställigheten af Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga befallning, Öfwer-Ståthållare-Embetet funnit, huruledes Författningarne härutinnan bjuda och förmå: Legohjons Stadgan den 21 Augusti 1739, 8. Art. 1:o At något tjenstehion ej må utan wederbörandes Pass begifwa sig utur Riket. 2:o At Pass til Utrikes ort, ej får meddelas Tjenstehion, innan de företedt trowärdig Attest å Landet af Husbonde, Sokne-Prest och Krono-Betjente, samt i Städerne af Magistraterne, at de på riktiga wägar stadde äro, och hwad deras ärende egenteligen består uti. 3:o At något Pass ej gäller för någon til utfart, som är öfwer en månad gammal, hwarå wid alla Sjötullar, wid Femtio Daler Silfwermynts böter, ska hållas sträng upsigt. 4:o At, om en således förpassad ej inom två, högst tre år, i Riket återkommer, eller aldeles uteblifwer, den skal, så framt inga laga förfall wisas, förlora all Arfs och Undersåtares rätt här i Riket. 5: At, om någon sådan Person, utan Pass hemligen afwiker och ut-practiserar sig, samt inom et års tid sig icke åter infinner, han jemwäl är förlustig sin Arfsrätt; at den som öfwerförer en sådan, eller på något sätt är til hans afwikande beforderlig, skal derföre böta ethundrade Daler Silwermynt, hälften till Kronan och andra hälften till Angifwaren, och at, derest någon beträdes hafwa haft kunskap förut eller sedan om dylikt straffbart öfwerföranden eller des befordrande, och sådant likafullt döljt eller förtegat, en sådan straffes derföre arbitraliter efter omständigheterna och Domarens bepröfwande; samt at ändreligen 6:o Det åligger wederbörande Befallningshafwande uti Gränseorterne, wid hwarje års slut, icke allenast alfwarligen undersöka och efterfråga huruwida någon hemligen afwikit, och alla förpassade uti Riket återkommit, utan ock låta den, som häremot brutit, til laga plikt befordra Kongl. Förordningen den 7 Martii 1746, angående dem som wilja resa öfwer Gränsen

til Norrige: At Ståndspersoner af bägge könen icke böra, wid Femtio Daler Silfwermynts wite, resa öfwer Gränsen utan wederbörande Landshöfdings Pass, samt at Allmogen, wid Tjugu Daler Silfwermynts wite, icke borde utan Pass af närmaste Krono-Betient anträda någon resa öfwer gränsen til Norrige; hwarjemte de förre så wäl som de sednare, wid enahanda witen, skola icke allenast wid afresan il Norrige i närmaste Gränse-tull sig anmäla, och derstädes låta Passet påskrifwa, hwilket sker utan all betalning, utan ock vid återkomsten Passet der aflemna. Kongl. Förordningen den 18 Februari 1768, jemförd med Kongl. Brefwet den 21 April 1774. 1:o At eho som antingen af  Arbetare wid Bruken och Bergwerken, eller dylike flere, hwilka äga kunskap om Bergwerk, eller derwid hafwa näring och uppehälle, utur Riket drager, utan at wara försedd med Bergs Collegii specielle tillstånd, skal böta första gången Tuhundrade Daler Silfwermynt, andra gången dubbelt, och tredje gången straffas til lifwet, samt at den är lika straff underkastad, som söker at locka eller tubba något Bruksfolk utur Riket. 2:o At Sjömän, hwilka utan liden brist af underhåll, utomlands rymma ifrån det Skepp, deruppå de hyrde warit, skola då de fasttagne och i Riket åter införde warda, icke allenast återbära alt hwad de i städja, så wäl som lego och hyra af Skepparen bekommit, utan ock plikta med spö eller fängelse wid watten och bröd efter omständigheterne; samt at derest en sådan utomlands bortrymd, der skulle antaga tjenst och aldeles blifwa borta, han anses såsom Menedare emot Kongl. Maj:t och Sweriges Krono, och at hafwa förwerkat alla undersåteliga rättigheter och friheter här uti Riket och underliggande Herradömen, samt at hafwa förbrutit det arf honom här i Riket skal kunna tilfalla. 3:o At den som sjelf eller genom andra lockar och öfwertalar någon af Rikets Undersåtare at gå utur Riket och träda i fremmande tjenst, straffas efter omständigheterna antingen med ansenlige penninge-böter eller swår kropsplikt, eller ock til lifwet, samt at, om någon wore så förgäten af sin undersåteliga plikt, at han, utan Kongl. Ma:ts Nådiga tilstädjelse, begifwer sig utur Riket eller träder i fremmande tjenst, en sådan skal af Kongl. Maj:ts utom Riket warande Ministrar utfordras, och, sedan han under fängsligt förwar blifwit hitförd, undergå det straff, som för Rymmare i Krigs- och Sjö-Articlarne stadgat är. Hwilket alt, til åtlydnad af hwad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder förordnat, Öfwer-Ståthållare-Embetet får til wederbörandes underrättelse och åtwarning härigenom kungöra. Stockholm den 24 Januarii 1804.

Under Öfwer-Ståthållare-Ledigheten

På Öfwer-Ståthållare Embetets wägnar

DANIEL AHLBERG

Isaac Dellwik"

Klicka på bilden för att läsa texten i original.

 

Så här källhänvisar du till en text

Har du frågor om texten?

Rättigheter

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Den värmländske guldsmedsgesällen ville bege sig till huvudstaden

Den värmländske guldsmedsgesällen ville bege sig till huvudstaden

Migration
Tema

Migration

Vem får komma in i Sverige och hur har vi sett på invandring till landet genom tiderna? Under perioden 1906-1927 kom oväntat många migranter till Sverige. Här får du möta några av…

Publication angående the resandes förpassande 1739

Publication angående the resandes förpassande 1739

Respass Alingsås-Stockholm

Respass Alingsås-Stockholm

Respass utfärdat

Respass utfärdat

Respass utfärdat

Respass utfärdat

Öfwer-Ståthållare-Embetets Förnyade Kungörelse Om Resandes skyldighet at med Rese-Pass sig förse. 1799.

Öfwer-Ståthållare-Embetets Förnyade Kungörelse Om Resandes skyldighet at med Rese-Pass sig förse. 1799.