Guldsmedsgesällen Lars Ekelöf ville vidareutbilda sig i Stockholm. För att kunna göra detta behövde han gå till stadens styrelse för att ansöka om ett respass. Respasset gäller i två månader från och med den dag som det undertecknades, det vill säga den 6 juli 1820.
Ett sådant här dokument var man tvungen att skaffa sig om man tänkte sig att resa över länsgränsen i Sverige. Om man var bosatt i huvudstaden och behövde göra en resa så var det till Överståthållarämbetet man vände sig för att få resetillstånd. Ibland kunde också präster och lägre tjänstemän utfärda respass.
Idén med att ha en identitetshandling att visa upp vid resa är således inte ny. Det var Gustav Vasa som införde respassen på 1500-talet. Motiven för att kräva dessa handlingar har varit flera, ex. i orostider har man velat ha kontroll över hur folk rörde sig. Man ville också i möjligaste mån förhindra att fattiga människor rörde sig över landet för att tigga ihop till sitt uppehälle. Detta kunde man försvåra genom avslag på en ansökan. Man var ju tvungen att ange ett motiv för sin resa.
I gesällens respass kan man få lite fler upplysningar om man är intresserad; vi kan se att det är borgmästaren själv, Erik Tholér, som har undertecknat dokumentet. Vi kan också se att det inte var gratis utan kostade 6 skilling. I dagens penningvärde motsvarar det mellan 10-45 kr. Det var säkert en ansenlig summa för en gesäll på den tiden. Respasset ger oss också upplysningar om Lars utseende; han var 24 år, mörkhårig, gråblå ögon samt trind ock kort.
