Bilden föreställer skånske murargesällen Jöns respass som han måste ha med sig för att söka jobb i Stockholm

Ett sådant här dokument var man tvungen att skaffa sig om man tänkte sig att resa över länsgränsen i Sverige. Om man var bosatt i huvudstaden och behövde göra en resa så var det till Överståthållarämbetet man vände sig för att få resetillstånd. Ibland kunde också präster och lägre tjänstemän utfärda respass.

Idén med att ha en identitetshandling att visa upp vid resa är således inte ny. Det var Gustav Vasa som införde respassen på 1500-talet. Motiven för att kräva dessa handlingar har varit flera, ex. i orostider har man velat ha kontroll över hur folk rörde sig. Man ville också i möjligaste mån förhindra att fattiga människor rörde sig över landet för att tigga ihop till sitt uppehälle. Detta kunde man försvåra genom avslag på en ansökan. Man var ju tvungen att ange ett motiv för sin resa.

Respasset är alltså fix och färdigt att använda för Jöns från Landskrona. Han vill till Stockholm för att söka arbete.

Här kallar sig Jöns gesäll. Egentligen var dessa yrkestitlar inte aktuella eftersom skråväsendet (skrån är en sammanslutning av främst hantverkare, som ger vissa privilegier och som stänger ute de som ej utbildat sig hos en skråmästare) hade upphört redan 1846. Men Jöns kallar sig ändå gesäll så det är troligt att titlarna levde kvar en bra bit in på 1800-talet.

I städerna hade industrialiseringen börjat vid denna tid (1860). Det behövdes arbetskraft för att bygga bostäder och annat. Jöns kanske var med och murade flera husbyggen i staden.

Undrar hur han tog sig till Stockholm. Alternativen var att vandra till fots eller att åka med hästskjuts. Kanske tog han tåget, den verkliga nymodigheten vid denna tid. Undrar om han blev han kvar i Stockholm eller om han återvände hem till Skåne så småningom? Frågorna är många, men klart är att han var inte den ende gesällen som begav sig till staden för att söka jobb.