Sommaren 1521 började de styrande herrarna i Stockholm bli aningen nervösa över en viss Gustav Eriksson (Vasa) och dennes framfart ute i landet.
Brevet som går att läsa intill är författat av Stockholms stads borgmästare och råd den 6 juni 1521 och avsänt till kung Kristian II nere i Danmark.
I brevet berättar Stockholms ledande borgare att det uppror ”Góstaff Ericsson oc hans parti” satt igång, nu har utvecklats till "en ganske swar opresningh" som "hwar dagh forstekes kringom mene landit".
I brevet nämns även de drabbningar som ägt rum mellan kungens män och Gustavs upprorshär vid ”Westras, Wpsale, Oregrund, Geffle oc Colsund”.
Kung Kristians främsta troman i Sverige, Didrik Slagheck skymtar också förbi i brevets text under benämningen ” mester Dirix”.
Liksom i tidigare brev till kung Kristian lovar Stockholms borgare i detta nya att de med ”Gudz hielp” ska ”beskerme oc fórware” hans ”nades stadt stockholm” mot upprorsmännen.
För att göra detta med full kraft ber de dock kung Kristian att denne så snart som möjligt ska återkomma till sitt rike ”med nagen ytermere hielp oc mactc”. I brevet berättas också att Stockholm nu börjat lida brist på basmatvaror som ”miell, kót oc smór”.
Brevet i transkriberat format följer här:
"En copia tiil wor aldre kiereste nadige herre, hógmektigh fórste, konungh Cristiern.
Alles wores wnderdanige welwilioge tro tienst eders nades hógmektighet altidt odmykelig fórsendt med wor herre. Tacke wij iders nades hógmectighet alles woress welffart oss alltid nadelige betet haffue, bepligtandes oss med then meneman j eders nades stadt Stocholm j alle mottet et welwilige och ódmykelige fórtiena. Aller nadigeste herre, som wij iders nades hogmektighet til kenne goffue j sistens om then opróre Góstaff Ericsson oc hans parti giort haffue her i iderss nades rige oc daglige góre, swa at han och hans anhengiere haffue them nw fforsterkt med en ganske swar opresninigh och hwar dagh forsterkes kringom mene landit, hulkit wij med wedugste werduge ffaeder och erlige gode herrar rigsins raadt haffue winlagt j alle motte swadane obeståndt affstille, thet them och oss aer icke mwgeligit fórffólgie antige med breff, budt heller nogen dagtingen j nagen motte. Ther med haffuer ider nades ffolk, theris oc stadzins, daglige warit j mangling med thóm j Westras, Wpsale, Oregrund, Geffle oc Colsund her j Máleren, tesliges j skáren, aen nw aere ic all anner stetz, hwar wij forfinne behoff górss, som wij fórmoge yder nades hogmektighet yterligere til kenne giffuit worder aff fórlaegligheter, huat ider nade tiltenkiendes oc górendes worde. Wii wele nest Gudz hielp beskerme oc fórware thenne ider nades stadt stockholm eder nades hógmektighet til honde wtan allen fara effter alles wores yterste ffórmoge med liiff oc makt, som nw aldre stórste makt pa ligger, bidendes ederss nades tilkomelsse hit ti liders nades rige igen med nagen ytermere hielp oc macth. Giordes her oc rostrerning på nogre skep oc goz aff stederne komme epter mester Dirix breff oc beffalninger, som han oss tilkenne gaff af Westras, hulkit wij nw jnsat haffue j werdugeste werduge feders oc erlige gode herrer rigsins raadz hender på ider nades wegne. Hwad the ther om górendes eller latndes worde, haffue wij sat j theris wilie oc skóón. Kereste nadige herre, kan ider nade wel forfinne, effter then legligheten nw pa ferdom aer, at spisning oc fetaliae góres storlige behoff her j ider nades stadt, som mest ar på miell, kót oc smór oc allehande aetande warer, eders nades hogmektighet med gledi wentandes, alsmektig Gud wnne snarlige med behollen rese. Datum feria quinta proxima post Bonefacij anno et loco vtsupra.
Eders nades wndersate borgmestere oc raadt".
