Astrid Lindgren sitter i en blommig fåtölj — Astrid Lindgren, 1953. Foto: Tore Burnäs, Stadsmuseet i Stockholm

Astrid Lindgren skrev för barnen

Emil i Lönneberga bodde inte i Stockholm. Det gjorde inte Pippi Långstrump eller barnen i Bullerbyn heller. Men Astrid Lindgren bodde här, och Nils Karlsson-Pyssling, Karlsson på taket och Bosse i Mio min Mio gör det - och många fler av Astrid Lindgrens sagofigurer.

Astrid Lindgrens Stockholm

Astrid Lindgren föddes i Småland men bodde större delen av sitt liv i Stockholm. När hon flyttade hit 1926 hyrde hon ett rum hos en änka på Östermalm. Efter några år flyttade Astrid Lindgren till Vasastan. Där bodde hon bland annat på Atlasgatan och Vulcanusgatan, nära Sankt Eriksplan. 1941 flyttade hon för sista gången, till Dalagatan 46 vid Vasaparken. Där bodde hon i mer än 60 år. Flera av hennes berättelser utspelar sig i hennes egna kvarter.

Astrids hemliga arbete på Norrmalm

Under andra världskriget hade Astrid Lindgren ett topphemligt arbete. Det kom en lag om censur i Sverige. Censur betyder att det var förbjudet att skriva om vissa saker. Soldater fick till exempel inte skriva var i landet de var. Om en fiende läste brevet skulle de kunna räkna ut hur det svenska försvaret fungerade, till exempel.

Astrid Lindgrens topphemliga arbete gick ut på att öppna andra människors post, stryka över allt som var förbjudet att skriva, och sedan skicka det vidare till den som skulle ha brevet. Postcensuren låg i Centralposthuset på Vasagatan.

Centralpostkontoret, Vasagatan 28

Tid: 1950
Typ: Foto

När Astrid Lindgren först kom till Stockholm utbildade hon sig till sekreterare på Bar Lock-institutet. 1928 fick hon jobb som sekreterare på KAK, Kungliga Automobil-Klubben. Kontoret låg på Nybrogatan 3. Tre år senare gifte hon sig med Sture Lindgren, som också jobbade där.

Astrids figurer bor också i Vasastan

Lillebror i berättelserna om Karlsson på taket bor högst upp i huset, någonstans i Vasastan. När berättelsen skulle bli film gick det inte att hitta något bra tak i Stockholm. Filmteamet byggde upp ett helt landskap av tak och skorstenar på terassen till Centralbadet, på Drottninggatan istället.

Drottninggatan 88. Centralbadets gårdsfasader

Tid: 1963
Typ: Foto

I Mio min Mio heter huvudpersonen Bo Vilhelm Olsson. Han bor hos tant Edla och farbror Sixten på Upplandsgatan 13, vid Tegnérlunden, innan han kommer till Landet i fjärran och blir Mio. Astrid Lindgren gick förbi Tegnérlunden varje dag på vägen till sitt jobb på bokförlaget Rabén och Sjögren. Hon lär ha sett en pojke sitta ensam på en bänk där i parken en gång, och då fått idén till boken.

Flera av berättelserna i boken Nils Karlsson-Pyssling utspelar sig i Vasastan: I Skymningslandet ligger Göran i sängen på Karlbergsvägen och har ont i benet. Han kommer kanske aldrig bli bra. Då kommer herr Liljonkvast in genom fönstret för att visa honom Skymningslandet. I berättelsen kör Göran spårvagn över Västerbron och gräver med grävmaskin för tunnelbanan vid Rådmansgatan.

Peter och Petra är två barn som bara är stora som dockor. De bor under en gran i Vasaparken, och börjar i Gustaf Vasa folkskola, på andra sidan Odengatan. De åker skridskor på isbanan i parken, efter att den stängt och alla stora barn har gått hem.

I Skymningslandet - en illustrerad Stockholmsskildring

Herr Liljonkvast tillhör skymningsfolket. I Skymningen knackar han på rutan till Görans rum. Göran har ont i benet och blir kanske aldrig frisk igen. Herr Liljonkvast tar med Göran på en flygtur genom Stockholm i skymningen - i Skymningslandet.

Läs I Skymningslandet som illustrerad Stockholmsskildring.

Foto: Håkan Johnson, 1963-1964. Stockholms stadsmuseum.

Astrid Lindgren skrev berättelsen I Skymningslandet 1949. Den finns med i boken Nils Karlsson-Pyssling, tillsammans med flera andra korta berättelser. Många av dem utspelar sig i Stockholm omkring år 1950.

Astrid Lindgren i sin samtid

Som författare blev Astrid Lindgren berömd, i Sverige och utomlands. Många av Astrid Lindgrens böcker handlar om barn som är ensamma eller har det svårt på olika sätt. Hon stod på de svagas sida, och tog ställning mot orättvisor, rasism och annat förtryck.

Pomperipossa fick regeringen på fall

"Vet du om att i år är din marginalskatt 102 %?"
"Du pratar" sa Pomperipossa. "Så många procent f i n n s ju inte!"

I mars 1976 skrev Astrid Lindgren sagan om Pomperipossa i Monismanien. Den trycktes i Expressen. Pomperipossa älskar sitt Monismanien och hon brukar rösta på de vise männen som har styrt landet i 40 år. Men när hon måste betala mer i skatt och sociala avgifter än vad hon tjänar, då protesterar Pomperipossa.

Egentligen handlar sagan om Astrid Lindgren själv, och om Sverige. Hon skrev sagan i protest mot att hon under ett år fick betala mer i skatt än hon tjänade. Sagan i Expressen blev en del av den politiska debatten. I riksdagsvalet på hösten 1976 förlorade Socialdemokraterna för första gången på 40 år. Sverige fick en borgerlig regering istället.

Lex Lindren skulle skydda djuren

När Astrid Lindgren fyllde 80 år fick hon en ny djurskyddslag i födelsedagspresent av regeringen. Den nya lagen kallades Lex Lindgren. Lagen var inte riktigt färdig då, 1987, men det fanns ett förslag. När lagen trädde i kraft året efter hade flera saker i lagen ändrats. Hönsburen skulle till exempel bli förbjuden, men sedan blev den kvar i alla fall. Astrid Lindgren sade om den färdiga lagen att

det var fisigt.

Hönorna i Katthult i Lönneberga, och på Näs utanför Vimmerby där Astrid Lindgren själv växte upp, gick omkring fritt på tomten och hade gott om plats i sitt hönshus. Grisarna bökade i jorden och svalkade sig i lerpölarna, och kossorna betade i hagarna tillsammans med sina kalvar. Astrid tyckte inte om den moderna djurindustrin där djuren inte fick gå ute, och där kalvarna togs ifrån korna för tidigt. Under 1980-talet skrev hon debattartiklar och arbetade på olika sätt för att förbättra villkoren för djuren.

"Du ska sluta skinheadsa"

Astrid Lindgren tog ställning mot rasism och förtryck. På 1990-talet ökade det rasistiska våldet i Sverige. 1995 blev Astrid Lingren intervjuad. När fotografen skulle ta bilder av Astrid till artikeln, kom en ung skinnskalle fram till henne. Hon tog tag i hans hängslen och sade att han skulle hålla sig borta från rasism och nazism.

På 1950-talet reste Astrid Lindgrens figur Kati till Amerika. Kati blev chockad av hur rasistiskt USA var, och hur illa den färgade, afroamerikanska befolkningen blev behandlad. Genom böckerna spred Astrid både kunskap om rasismen, och tog ställning mot den.

Under Andra världskriget skrev Astrid Lindgren dagbok. i Krigsdagböcker 1939-1945 kan vi läsa om hennes tankar inför kriget, om nyheterna och hur hon reagerade på dem. Om det nazistiska Tyskland skrev hon 1940, i sin tredje krigsdagbok:

Jag kan aldrig tro på en regim, som skapat koncentrationslägren i Oranienburg och Buchenwald, som tillåtit och understött pogromerna hösten 1938...

Astrid Lindgren tyckte illa om den kommunistiska diktaturen i Sovjetunionen också. I den tolfte krigsdagboken, skriver hon sommaren 1945:

Jag är rädd för ryssarna.

Fakta om Astrid Lindgren

född 14 november 1907 i Vimmerby
död 28 januari 2002 i Stockholm
arbetade som sekreterare och redaktör på bokförlag
har skrivit böckerna om Pippi Långstrunp, Emil i Lönneberga, Barnen i Bullerbyn, Karlsson på taket, Ronja Rövardotter och många fler.

Astrid föddes i Småland

Astrid Ericsson föddes den 14 november 1907. Hon växte upp på gården Näs utanför Vimmerby i Småland. Astrid hade en storebror som hette Gunnar och två yngre systrar som hette Stina och Ingegerd. Föräldrarna hette Samuel August och Hanna Ericsson.

1924 blev Astrid mamma första gången. Hon var 17 år gammal när sonen Lasse föddes. Astrid var inte gift med Lasses pappa. Många i Vimmerby tyckte att det var en skam att Astrid fick barn utan att vara gift. Därför flyttade hon till Stockholm. Där var det vanligare att få barn utan att vara gift.

Astrid arbetade som sekreterare

Astrid utbildade sig till sekreterare på Bar Lock-institutet i Stockholm. Hon skrev mycket snabbt på skrivmaskin, och kunde stenografera. Stenografi är ett sätt att anteckna för hand, men med enklare tecken än bokstäver. Det går mycket snabbare att stenografera än att skriva som vanligt för hand.

1928 fick Astrid arbete som sekreterare på KAK - Kungliga Automobil-klubben. På KAK arbetade också Sture Lindgren. Astrid och Sture gifte sig 1931. Tre år senare föddes dottern Karin.

På 1930-talet arbetade Astrid Lindgren som sekreterare hos Revolver-Harry. Revolver-Harry hette egentligen Söderman i efternamn. Han var kriminaltekniker. Hos honom lärde sig Astrid mycket om hur brottsutredningar gick till. Den kunskapen använde hon sig av när hon skrev böckerna om Mästerdetektiven Kalle Blomkvist.

1944 blev Astrid Lindgren författare

1944 vann Astrid Lindgren andra pris i en skrivtävling som bokförlaget Rabén och Sjögren anordnade. Som pris fick hon ge ut boken Britt-Mari lättar sitt hjärta. Första boken om Pippi Långstrump kom 1945. Astrid Lindgren skrev också manus till filmerna om Saltkråkan, Ronja Rövardotter och Bröderna Lejonhjärta, till exempel. Senare blev Astrid Lindgren själv redaktör på Rabén och Sjögren. Hon ansvarade för barnböckerna och ungdomslitteraturen. Som redaktör var hon med och bestämde vilka böcker som skulle tryckas.

Minnet av Astrid Lindgren lever fortfarande

Astrid Lindgren dog den 28 januari 2002. Hon blev 94 år gammal. Hon är begravd i Vimmerby, bredvid sina föräldrar.

Sveriges regering grundade ALMA-priset till Astrid Lindgrens minne, samma år som hon dog. Det är ett pris som går till en person eller organisation som arbetar med böcker och läsning för barn. Priset delas ut varje år sedan 2003.

2016 hamnade också Astrid Lindgrens porträtt på de nya tjugokronorssedlarna.