Dekorativt, montage: krökt linje med årtal i botten och på det fotografier och gulnade dokument — Tidslinje över demokratins genombrott i Sverige, med Louis Guilletmots valmanifest från 1881, tidskriften "Rösträtt för kvinnor", båda Stockholms stadsarkiv, samt fotografier över Elin Wägner 1914 och Karolina Widerström 1906, okända fotografer, Stadsmuseet i Stockholm.

Tidslinje över demokratins genombrott i Sverige

Demokratins genombrott i Sverige bestod av många olika händelser, större och mindre. I den här uppgiften ska eleverna placera ut dem i kronologisk ordning på tidslinjen. På köpet får du fina diskussioner - hur stor roll spelade det att kvinnor fick studera på universitet? Och varför fick våra grannländer rösträtt före oss?

Lärarhandledning för:

Tidslinjen har 21 årtal utplacerade, mellan 1858 – året då kvinnor över 25 kan ansöka i domstol om att bli myndiga – till 1921 då det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt genomförs.

Till tidslinjen hör också 21 kort med beskrivningar av händelser som på olika sätt utgör delar av demokratins genombrott i Sverige.

Låt eleverna samarbeta i grupper för att placera ut korten med händelser. Resonemangen om i vilken ordning olika saker skedde kan fungera både som uppstart och avslutning på ett arbetsområde.
2018-2021 uppmärksammar bland annat riksdagen demokratins 100-årsjubileum. Låt eleverna reflektera över hur vi använder och talar om vår demokratis historia.
Du kan själv ändra svårighetsgraden genom att själv placera ut kort på tidslinjen, som ”givna”.
Klicka på bilderna för att öppna tidslinjen och korten som ska placeras ut. Skriv ut dem i förväg, helst i färg på enkelsidig A3. Klipp isär korten och dela ut.
Källor som ligger till grund för korten står i tema-artikeln Vägen mot Demokrati och i listan på källmaterial. Svar finns i lärarhandledningen.