Det här är en bygglovsritning till Bandhagens skola i södra Stockholm, utförd av arkitekten Sture Frölén (1907–1999). Ritningen är en situationsplan som visar hur skolan var tänkt att byggas på tomten.
En bygglovsritning är en teknisk ritning som lämnas in till kommunen för att få tillstånd att uppföra eller förändra en byggnad. Den kan bland annat visa byggnadens planlösning, fasader och placering på tomten. Bygglovsritningen är ett historiskt dokument som berättar om både skolans tillkomst och de idéer som präglade Stockholms stadsplanering under efterkrigstiden.
Bandhagens skola uppfördes 1956, under en period då Stockholm växte snabbt och nya bostadsområden byggdes i ytterstaden. Skolan blev en viktig del av det nya Bandhagen, där bostäder, skolor, grönområden och butiker planerades tillsammans. Tanken var att de boende i området skulle ha nära till det de behövde i vardagen.
Skolbyggnaderna placerades kring flera gårdar och anpassades till den kuperade terrängen. Anläggningen är ett exempel på 1950-talets skolarkitektur, med fokus på funktion, ljus och närhet till utemiljön. Bandhagens bebyggelse har pekats ut som kulturhistoriskt värdefull av Stockholms stadsmuseum och skolan är blåklassad. Det innebär att den bedöms vara kulturhistoriskt viktig.
Sture Frölén, funktionalismen och skolbyggnaden
Sture Frölén var en framstående svensk arkitekt som ritade både offentliga byggnader och bostadshus. Enkla former, genomtänkta detaljer och omsorg om material och omgivning kännetecknar Fröléns arkitektur. Han ritade bland annat bostadshus på Gärdet, i Traneberg och i Hammarbyhöjden.
Hans arkitektur präglades av funktionalismens ideal, där byggnadernas användning – deras funktion – stod i centrum. Funktionalismens arkitekter ville skala bort dekorationer som de ansåg vara onödiga och som förknippades med äldre tiders arkitektur. I stället skulle byggnaderna planeras och utformas utifrån hur de skulle användas. Funktionen fick på så sätt styra utseendet.
De tankarna går också att känna igen i ritningen till Bandhagens skola. Om man tittar noga ser man att en av skolbyggnaderna utgörs av en klassrumslängd som bildar ett U, eller en hästskoform. På så sätt uppstår en naturligt avgränsad skolgård där eleverna kunde vistas på rasterna. Här samspelar alltså form och funktion.
Trots att en byggnad har skapats för en viss funktion kan den komma att användas till annat i framtiden: under tidigt 2000-tal gjordes den hästskoformade skolbyggnaden om till bostadshus.
