Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 148 som motsvarar delar av Farsta (Larsboda), Sköndal och Orhem. Stadsgränsen mot Huddinge socken delar av bladet. Fastigheterna inom Stockholms kommun är stadsägor med stadsägonummer under Brännkyrka. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
Observera att bladet är i skala 1:4000 och omfattar ett större område än standardbladen i registerkartan. Stadsägorna är numrerade 148, 152-167, 169-170, 172, 182-183, 186, 191-195, 200, 3960, 3976-3987 och 8485-8487. Nummer 8487 är Stockholm – Nynäs järnväg. Gårdarna Stora Sköndal och Orhem är utritade i stadsägan nummer 172 respektive stadsäga 191. Torpet Larsboda låg i stadsägan nr 152.
Det finns också tillägg i blyerts med andra beteckningar eller ändrade nummer. Det står till exempel "Farsta nr 1, litt. Aca" i stadsäga 152, ”Forsängen” i stadsäga 163, ”Skarpnäck” i stadsäga 183, ”Orhem nr 1” i stadsäga 191, ”Skrubba nr 1 ½ mtl.” i stadsäga 195 och ”Runsätra äng” i flera stadsägor. Litt. är förkortning för littera som står för bokstavsbeteckning och mtl. är förkortning för mantal.
Registerkartan redovisar bara mark som ingår i Stockholms stad, ytan som låg utanför stadsgränsen och har därför lämnats tom. Blad 140 ritades senare om till skala 1:2000 på bladen 148, 149, 158 och 159.
Allmänt om registerkartan
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Observera att bladen kan ha fått tillägg efter 1921, som ritats direkt på originalbladet. Dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1931).
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägonummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
