Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 128 som motsvarar delar av Skarpnäck och Sköndal. Samtliga fastigheter var så kallade stadsägor med nummer under Brännkyrka. Två byggnader är utritade; Skarpnäcks gård i stadsägan 174 och Ekudden i stadsäga 189 vid Flaten. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
Observera att denna upplaga av blad 128 är i skala 1:4000 och omfattar ett större område än standardbladen i registerkartan.
Stadsägorna är numrerade 169-170, 172-177, 181-182, 184-186, 189-191, 193-194, 8464-8482 och 8484-8485. Stadsgränsen mot Nacka socken syns uppe i högra hörnet. Stadsägorna 176-177 och 184-185 är öar i Ältasjön (”Älten”) respektive sjön Flaten. Det finns också tillägg i blyerts med andra beteckningar eller ändrade nummer. Till exempel står det ”Skönstavik” i stadsäga 170, ”Stora Sköndals v-d [villastad] nr 1” i stadsäga 8481, ”2 ½ mtl. [mantal] Skarpnäck nr 1” i stadsägorna 173, 174, 175 och 182, ”Orhem nr 1” i stadsäga 191 och ”Listudden” i stadsäga 8484.
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Observera att bladen kan ha fått tillägg efter 1921, som ritats direkt på originalbladet. Dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1932).
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägonummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
