Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 120 som visar ett område vid södra Ältasjön (del av nuvarande Flatens naturreservat). En stor del av bladets yta ligger utanför stadsgränsen i Nacka socken och har därför lämnats tom. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
Observera att blad 120 är i skala 1:4000 och omfattar ett större område än de vanliga kartbladen i registerkartan. Fastigheterna som låg inom kommungränsen var stadsägor och numrerade 174, 178-192 och 197. Stadsägorna 178, 179 och 180 är de små öarna i Ältasjön. En liten bit av stadsäga 197 sticker upp som en liten kil i nedre kanten, längre åt höger. Registerkartan redovisar bara mark som ingår i Stockholms stad, ytan som ligger utanför stadsgränsen i Nacka socken har därför lämnats tom.
Området på blad 120 ingick senare i registerkartans blad 7556-7557. På 1960-talet visar blad 120 istället södra Skärholmen.
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Observera att bladen kan ha fått tillägg efter 1921, som ritats direkt på originalbladet. Dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1932).
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägonummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
