Skeden påträffades vid en utgrävning utförd av Stockholms stadsmuseum vid kvarteret Hägern Större vid Drottninggatan i Stockholm år 1987. Den är cirka 14 centimeter lång och idag ganska mörk, vilket tyder på att hornet kan komma från älg.
Skeden är dekorerad med bårder som har streck och kryss, i nordsamisk stil. Längst ut på bladet finns ”IS” ristat med tunnare streck, vilket skulle kunna vara ett ägarmärke. På bladet kan man även se tre korsprydda kåtor. Denna ornamentik tolkas ofta som den kristna treenigheten, men hornskeden kommer från en turbulent tid med ett hårdhänt kristnande av samerna. Det är därför troligt att symbolerna på hornskeden från början hade en förkristen, samisk innebörd, och då kan de tre korsen över varsin trekant tolkas som de tre akkorna Saaraahka, Juksaahka och Oksaahka. Dessa gudinnor hade ett stort inflytande över det samiska vardagslivet och över samisk upplevelse av kosmos. De tre kåtorna är en symbol för bostaden. Mitt på hornskedens blad är även årtalet ”ANNO 1677” inristat.
Intresset för samiska varor var stort under 1600-talet, och det europeiska intresset för samer var enormt. Under 1500- och 1600-talet frodades exotismen och det var vanligt förekommande att kungar gav bort samer och renar som gåvor. Kanske var denna hornsked en samisk vara som hade sålts till någon i huvudstaden, eller en kär ägodel hos en samisk familj som bodde där.
