Stockholms fastighetsnämnd utlyste en "Tävling rörande förslag till typer för billiga bostäder" 1932. Tävlingen kallas också Årstatävlingen. Syftet var att få fram förslag på enkla, billiga och goda bostäder för familjer med låg inkomst.
Bostadstävlingen ingick i bostadsutredningen Bostadsförhållandena i Stockholm samt Stockholms stads bostadspolitik, som utfördes av Stockholms fastighetskontor 1932-1934. I utredningens "Del II:18 Bostadstävlingen" sammanfattas tävlingens förlopp och resultat. Där finns också en bilaga med bilder på de åtta förslag som fick pris.
De tävlande skulle ge förslag på hustyper, lägenhetstyper och placera in byggnaderna i en stadsplan som låg i en del av Årsta. Husen skulle ha minst tre våningar och ordentligt ljusinsläpp. Två tredjedelar av lägenheterna skulle vara 35-50 kvadratmeter i storlek. Alla lägenheter skulle ha egen toalett och tvättställ, men inget varmvatten. Bad- och dusch i lägenheterna ansågs som lyx.
Tävlingsförslagen lämnades in mellan augusti-oktober 1932. En prisnämnd bedömde de 66 förslag som lämnats in. I prisnämnden ingick bland annat arkitekterna Ragnar Östberg och Gunnar Asplund, stadsplanedirektören Albert Lilienberg och Carl Melin som var chef för fastighetskontorets husbyggnadsavdelning. Prisnämndens utlåtande kom i mars 1933.
Smalhuset tog hem vinsten
Första pris gick till Nils G:son Fribergs förslag ”Motto 20”. Fribergs lägenheter låg i friliggande långsmala huslängor. Inget av tävlingsförslagen blev verklighet i 1930-talets Årsta. Men tävlingen och bostadsutredningen ledde till att smalhuset slog igenom i Stockholms förortsutbyggnad på 1930-1940-talet.
Under "Mer i Stockholmskällan" finns Fribergs tävlingsritningar, tävlingsprogrammet från 1932 och första delen i den tryckta bostadsutredningen från 1934. Där finns också ritningar till de första husen som byggdes i det moderna Årsta; barnrikehus av Friberg och Hawerman 1942.
