Socialdemokraten Agda Östlund var en av de första kvinnorna som valdes in i Sveriges riksdag 1921, efter att kvinnor fått rösträtt. Hon kämpade bland annat för kvinnors rätt till pension samt bättre vård för kvinnor och barn.
Agda Östlund (1870-1942), född Lundgren, växte upp i ett arbetarhem i Köping. 1986 flyttade hon med sin make Anders Östlund till Stockholm, där hon arbetade som sömmerska och tidvis drev en syateljé.
I början av 1900-talet gick Agda Östlund med i Socialdemokraterna. Många socialdemokratiska kvinnor anpassade sig på den tiden till partiets krav på allmän rösträtt – för män. Men Agda reste landet runt för att agitera för kvinnlig rösträtt och socialism.
Hon var organiserad i Stockholms Allmänna Kvinnoklubb, som senare ombildades till Socialdemokratiska kvinnoförbundet.
När kvinnor fick rösträtt och blev valbara till riksdagen var hon en av dem som valdes in i andra kammaren 1921, tillsammans med bland andra partikamraten och fotografen Nelly Thüring. 1922 öppnade riksdagen med fem kvinnor bland de cirka 400 ledamöterna.
Agda Östlund blev också den första kvinnan som gick upp i talarstolen. Hennes tal om TBC-sjuka konvalecenters möjligheter till arbete fick mycket beröm – förutom att hon talade väl och hade en vacker röst så höll hon sig till ämnet, skrev en tidning.
Hon blev också som första kvinna som valdes till ledamot i lagutskottet. Agda Östlund engagerade sig i hustrumisshandel, kvinnors rätt till pension och förbättrad vård åt kvinnor och barn. Då hon försökte diskutera rätten till abort, reste sig många riksdagsmän och gick ut ur salen. Agda Östlund satt i riksdagen fram till 1940.
BILD 1: Agda Östlund håller tal i Enskede musikpark söndagen den 11 september 1921. Bilden är beskuren.
FAKTA/ DE FÖRST FEM KVINNORNA I RIKSDAGEN
Första kammaren:
Kerstin Hesselgren, med stöd av Liberala samlingspartiet och Socialdemokraterna.
Andra kammaren:
Elisabeth Tamm (Liberala samlingspartiet)
Nelly Thüring (Socialdemokraterna)
Bertha Wellin (Högern)
Agda Östlund (Socialdemokraterna).
