Text

Förhör med skeppet Vasas kapten dagen efter olyckan

Dagen efter att skeppet Vasa sjunker i augusti 1628 blir skeppets kapten Söfring Hansson utfrågad i Rådhuset. Rådet i Sverige vill ha reda på vad som hände och varför skeppet sjönk. Söfring svarar detaljerat och är tydlig med vad han och besättningen kunde göra i stunden. Och vad de inte kunde påverka. Han säger att orsaken till olyckan var skeppets rankhet. Det vill säga att skeppet var ostabilt.

Dokumentet består av två handskrivna pappersark som berättar om vad som hände, enligt kaptenen.

Förhör del 1

Söfring beskriver hur besättningen hanterar segel och rigg, för att på rätt sätt styra skeppet. Han berättar om att barlasten var på rätt plats, det vill säga längst ner i skeppet. Barlasten bestod av stenar som skulle balansera skeppet i vattnet. Besättningen stod uppe på däck. Söfring tillägger att "alla stycke voro faste". Det vill säga: alla kanoner var fastbundna på sina platser inne i skeppet. Söfring säger ckså att "var icke ett stycke fast, så må de hugga honom i tusen stycken".

Förhör del 2

Även här beskriver Söfring hur besättningen gjorde för att styra och hålla skeppet upprätt. Han säger sedan att när vattnet kom in genom kanonportarna gick skeppet omkull. Han garanterar att alla sjömän ombord var nyktra. Han nämner barlasten igen och beskriver att det var så mycket barlast som byggmästaren som byggt skeppet hade sagt, men mer än vad vad amiralen Flemming ville ha. Söfring menar att skeppet var rankt, det vill säga att det var vingligt eller obalanserat. Skeppets skrov låg inte tillräckligt djupt, "inte ens mer än tre plankor i bottnen." 

Om Söfring Hansson 

Söfring Hansson var en av Vasas två kaptener. Han var ombord på skeppet när det sjönk, men klarade sig. Söfring kom från början från Danmark och hade arbetat i svensk tjänst i 26 år. Söfring frikändes efter förhöret. Han fortsatte därefter att jobba med krigsskeppen i svenska flottan både på land och till havs. 

Några veckor efter förhöret med Söfring blev han utfrågad igen tillsammans med flera andra personer som varit inblandade i bygget av Vasa eller ombord när skeppet sjönk. Ingen utpekades där som skyldig till olyckan och vad vi vet idag så dömdes ingen.

Om skeppet Vasa

Skeppet Vasa var ett krigsfartyg som byggdes i Stockholm i början av 1600-talet. På sin allra första resa den 10 augusti 1628 hann skeppet bara segla en liten stund innan det sjönk utanför ön Beckholmen mitt inne i Stockholm. Vasa bärgades 1961 efter 333 år på havsbotten. Sedan 1990 finns skeppet Vasa på Vasamuseet i Stockholm.

Så här källhänvisar du till en text

Har du frågor om texten?

Rättigheter

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

1800-talskarta med regalskeppet Vasas förlisningsplats

1800-talskarta med regalskeppet Vasas förlisningsplats

Brev till kungen om skeppet Vasas förlisning

Brev till kungen om skeppet Vasas förlisning

Bärgningen av Regalskeppet Wasa. Neptun deltar. Vy från Kastellholmen.

Bärgningen av Regalskeppet Wasa. Neptun deltar. Vy från Kastellholmen.

Bärgningen av Regalskeppet Wasa. Neptun deltar.

Bärgningen av Regalskeppet Wasa. Neptun deltar.

Bärgningsarbeten för regalskeppet Vasa, Saltsjön utanför Beckholmen. I förgrunden sightseeingbåt

Bärgningsarbeten för regalskeppet Vasa, Saltsjön utanför Beckholmen. I förgrunden sightseeingbåt

Nu seglar Vasa! : fantasi och fakta om ett skepp och en tid / text av Mats Wahl ; bilder av Sven Nordqvist ; faktaunderlag och faktatext av Birgitta Stapf m.fl.

Nu seglar Vasa! : fantasi och fakta om ett skepp och en tid / text av Mats Wahl ; bilder av Sven Nordqvist ; faktaunderlag och faktatext av Birgitta Stapf m.fl.

Nytt i Stockholmskällan
Tema

Nytt i Stockholmskällan

Stockholmskällans databas fylls hela tiden på med historiskt källmaterial från våra museer, arkiv och bibliotek. Här hittar du senast publicerade.

Regalskeppet Vasas förlisning vid Beckholmen 1628 / Magnus Ullman

Regalskeppet Vasas förlisning vid Beckholmen 1628 / Magnus Ullman